Misstroendeförklaringen mot tre statsråd är ett grundskott mot Löfvens regering. Det skulle inte förvåna om S kontrar med att utlysa ett extraval till oktober i höst. Vilket kan sluta precis hur som helst. Och vilket dessutom följs av ett ordinarie val i september 2018.
De fyra borgerliga partiledarna begär idag att talman Urban Ahlin ska sammankalla riksdagen för att rösta om de borgerligas förslag om misstroendeförklaring mot de tre statsråden Anna Johansson, Anders Ygeman och Peter Hultqvist.
Mandatperioden 2014 – 2018 fortsätter således att bjuda på sällsynt politisk dramatik. Vilket inte är förvånande. Den gamla politiska ordningen som gällt sedan 1930-talet är sedan ganska länge uppbruten. I den gamla ordningen regerade Socialdemokraterna landet och de borgerliga partierna hoppade in som reserver vid de få tillfällen då Socialdemokraterna krisade.
Mer att läsa: Regeringens alla ryggar.
Det första slaget mot den gamla ordningen stod den borgerliga Alliansen för. Åtta borgerliga regeringsår – varav de fyra första mycket framgångsrika och på många sätt strukturförändrande – med en och samma moderata statsminister visade klart och tydligt att S inte var ensamma på tronen längre.
Det andra slaget stod och står Sverigedemokraterna för. SD är ett lockande alternativ för väldigt många traditionella socialdemokratiska väljare. SD har samtidigt blivit så stort att partiet blockerar alla ”vanliga” regeringsbildningar typ S-regering eller Alliansregering.
Efter valet 2014 har Sverige därför en märklig minoritetsregering bestående av S och MP. Statsministern är dessutom en partipolitisk nybörjare som fick träda in sedan S helt klappat ihop under Juholts knappa år vid rodret.
Regeringens första budget föll i december 2014. Ett extraval planerades till mars 2015. Extravalet undanröjdes genom den så kallade Decemberöverenskommelsen (DÖ) som konstruerade ett system för hur minoriteten ska kunna styra över majoriteten i riksdagen. De borgerliga partierna – framförallt Moderaterna – har klämts mellan DÖ och SD och M har närmat sig en förtroendekris.
Och nu denna kraftiga attack mot regeringen. Misstroendeförklaringen mot tre statsråd är ett grundskott mot Löfvens regering. Det skulle inte förvåna om S kontrar med att utlysa ett extraval till oktober i höst. Vilket kan sluta precis hur som helst. Och vilket dessutom följs av ett ordinarie val i september 2018.
Vi skulle med andra ord få leva med ett slags regeringskris under i vart fall ett år. Så kan det mycket väl bli. Det gör ont när knoppar brister diktade Karin Boye så vist och klokt. En ny politisk ordning behöver värka fram i Sverige. Sådana processer är sällan lätta. Det vi har att jämföra med är väl 1920-talets inrikespolitiska turbulens där regeringar och statsråd kom och gick innan S kopplade greppet.
Nu kommer något annat. Kanske nya partier, definitivt nya konstellationer som sannolikt och förhoppningsvis konstituerar ett starkt regeringsblock i den mitterräng där nästan alla medborgare uppehåller sig.
Sverige går positivt nog hyfsat bra ekonomiskt för tillfället. En regeringskris behöver därför inte vara särskilt skadlig för landet och medborgarna.
Widar Andersson