Högsta förvaltningsdomstolen fattade på måndagen den 5 juni ett viktigt beslut: Kommuner är inte skyldiga att ge socialbidrag åt människor som befinner sig illegalt i Sverige. Att beslutet fattades dagen före nationaldagen har en viss symbolik. Välfärdsstaten är en mycket nationell företeelse.
Jag har följt saken under närmare två år. Förvaltningsrätten i Umeå kom den 8 juli 2015 fram till ett revolutionerande politiskt domslut som undanröjde hela grunden för Sveriges reglerade invandringspolitik. Domen innebar dessutom i sin teoretiska förlängning att alla människor på hela planeten – som lever i länder med lägre levnadsnivå än i Sverige – kan ha rätt till socialbidrag.
Mer att läsa: Sista striden om papperslösheten?
Jag kommenterade den uppseendeväckande domen första gången 28 juli 2015: ”Ärendet är i korthet detta. En person som domstolen kallar Ana Melker ansökte hos vård- och omsorgsnämnden i Vännäs kommun om försörjningsstöd för maj månad 2015 för sig själv och sina tre barn. Vård- och omsorgsnämnden (nämnden) avslog hennes ansökan. Ana Melker överklagade avslaget och Förvaltningsrätten gav henne rätt. Ana Melker har ansökt om asyl i Sverige två gånger och fått avslag båda gångerna. Senaste avslaget var för två år sedan. Sedan dess lever familjen som ”gömda” i lilla Vännäs. Barnen går i skolan och Ana Melker läser svenska. Enligt regelverket kan hon ansöka om asyl på nytt tidigast våren 2017.
Förvaltningsrättens domare och lekmän anger som domskäl att ”Ana Melker och barnen inte kan anses vara tillförsäkrade en skälig levnadsnivå om de återvänder till sitt hemland. (--) Denna bedömning kan inte påverkas av den omständigheten att en prövning enligt utlänningslagen har lett till att Ana Melker inte har ansetts ha tillräckliga skäl för att stanna i Sverige.”
Saken överklagades till Kammarrätten i Sundsvall.
Den 26 maj 2016 gav Kammarrätten i Sundsvall Vännäs kommun rätt och undanröjde Förvaltningsrättens domar. Jag kommenterade utslaget i domstolen samma dag: ”Det var rätt av kommunen att avslå Ana Melkers ansökan om socialbidrag. Kammarrättens domskäl kan förvisso även de få en lekman att häpna. Men domstolen ägnar sig i vart fall åt juridiska övervägningar och resonemang.
Domstolen skriver att rätten till bidrag enligt Socialtjänstlagen är ”subsidiärt i förhållande till andra av samhället tillhandahållna stödformer. Om behovet kan tillgodoses på annat sätt föreligger alltså inte förutsättningar för att erhålla bistånd med stöd av Socialtjänstlagen.”
Enligt Kammarrätten ska försörjningen av den som illegalt uppehåller sig i Sverige tillgodoses genom lagen om mottagande av asylsökande. (LMA) Domstolen hänvisar till en dom i Högsta Förvaltningsdomstolen från 2013 där det slås fast att även ”den som håller sig undan så att ett beslut om avvisning eller utvisning inte kan verkställas omfattas av LMA.”
Märklig ordning förstås: Att svenska staten ska stå för logi och dagersättning för människor som håller sig undan lagen. Dess bättre så ändras Lagen om mottagande av asylsökande nu på onsdag den 1 juni. Den som nått sista instans i sitt asylsökande ska nu förlora sin dagersättning och i förekommande fall sin plats på ett av statens anläggningsboenden.”
Saken överklagades till Högsta förvaltningsrätten som idag den 5 juni 2017 således gav Vännäs kommun rätt. Det är en mycket viktig dom som återställer sans och balans i den offentliga sektorn.
Det miljöpartistiska påfundet med ”papperslösa” kan därmed läggas till handlingarna. I mänsklig mening är självklart ingen människa ”illegal”. Människovärdet är lika och okränkbart. Att människor utan lov uppehåller sig i Sverige är en del av hur världen ser ut. Att konstatera dessa grundläggande förhållanden är däremot något helt annorlunda än att ge alla människor i världen laglig rätt till socialbidrag i Sverige.
Högsta förvaltningsrätten skriver i sin dom att det inte är förbjudet för kommuner att ge socialbidrag åt människor som olagligen befinner sig i landet. Så är det säkerligen. Den kommunala självstyrelsen är långtgående.
Kommunerna ibland annat Malmö och Stockholm använder sig av detta självstyre på detta sätt. Kan bli en intressant fråga i de kommunala valrörelserna.
Widar Andersson