I Norrköping hittar Uppdrag Granskning en lägenhet där 67 personer är folkbokförda. De flesta är nyanlända invandrare. I programmet som sänds i kväll i SVT medverkar kommunens bostadssamordnare Kenneth Edström. Han ger en dyster bild av bostadssituationen i Norrköping.
Han jämför med de flyktingströmmar från Balkan som nådde Norrköping i början av 1990-talet. ”Då fanns det 1600 lediga lägenheter här. Nu finns det i stort sett inga”, säger bostadssamordnaren i Uppdrag Gransknings reportage.
Enligt Edström kom de flesta människorna från Balkan snabbt in i samhället och etablerade sig med jobb och boende. Dagens invandring är betydligt tuffare. ”Situationen kommer bara att bli värre under de kommande fem åren”, säger Edström.
Allting här i livet har flera sidor. För den som lyckats ta sig från krig och elände i Syrien är det säkerligen en vinstlott att flytta runt bland bekantas bekanta i Norrköping för att hitta en sovplats samtidigt som hem betalar några hundralappar svart i månaden för att få en folkbokföringsadress. Enligt etableringssystemet måste den nyanlände nämligen ha en folkbokföringsadress för att få den högre etableringsersättningen under två år från Arbetsförmedlingen.
I Norrköping – likt på många andra platser – är det svårt för vilken oetablerad människa som helst att skaffa sig ett eget boende. För en nyanländ från Somalia eller Syrien är det i det närmaste ogörligt. Därför uppstår snabbt en marknad som rundar av den byråkratiska statens verklighetsfrämmande upplägg. Och som sagt. För den som annars fruktat för sitt liv är nog ett hattande liv i Norrköping där en är beroende av småskurkar och byråkrater att föredra.
Ur ett svenskt samhällsperspektiv är skildringen i Uppdrag Granskning allvarlig på ett annat och mer övergripande sätt. Frågan är vad den till stora delar kaosartade administrationen av den stora invandringen gör med Sverige? Säg att tusentals av de nyanlända – vilket uppgifterna i Uppdrag Granskning indikerar – startar sin bana med att fuska sig in i mottagningssystemet genom att köpa folkbokföringsadresser? Vad betyder det på lite sikt för deras fortsatta liv och existens här? Säg att prognoserna om antalet asylsökande de kommande åren stämmer; då talar vi om ett tillskott på kanske 300 000 människor fram till 2019. Var ska alla dessa bo? Var ska folk arbeta och försörja sig? Hur många överfulla asylboenden och hur många kriminella marknader tål invandringspolitiken innan dess legitimitet rasar samman?
Uppdrag Granskning följer en ung man från Syrien som förundrat frågar sig ”Har dom inte tänkt?” när han får höra att det knappt finns några bostäder och att Sverige trots det ska ta emot kanske 50-100 000 flyktingar i år?
Uppdrag Granskning avslutas med en debatt mellan den nuvarande arbetsmarknadsministern Ylva Johansson (S) och hennes företrädare Elisabeth Svantesson (M). Debatten var en god illustration av den unge syrierns fråga.
Widar Andersson