Snön föll och Peking med den.
Det är aldrig lämpligt att djupanalysera fotbollsmatcher i januari.
Det är riskabelt att dra växlar efter en träningsdust där plogbilen måste jobba fram linjerna till andra halvlek.
Och det är på gränsen till oseriöst att byta ut tio spelare på samma gång.
Men:
Det var en halvdan start, ett halvdant resultat (mot ett bra City ska skrivas) och Jens Gustafsson önskade mer än vad han fick se i Linköping.
”Vi var väldigt pojkaktiga i första halvleken kan man säga”, sa IFK-managern dagen efter.
Och fortsatte:
”Det är klart att vi, och framför allt jag, förväntar oss mycket mer av individuella spelare än vi visade upp i första halvleken. Det måste jag vara ärlig och säga. Det såg lite räddhågset ut, det är det vi arbetar för att det inte ska vara”.
Befriande att inte helt sopa insatsen under mattan och med den här bleka IFK-matchen färskt på näthinnan blir det extra intressant att se vad Kamraterna kan göra mot Elfsborg i morgon redan.
Kalendern visar, vi understryker det en extra gång, januari men det går inte sluta fundera på eller slå bort att IFK spelar ett högt spel om de väljer att inte fylla på backbesättningen. Offensivt placerar sig Peking i allsvensk topp vad gäller alternativ, potential och kvalité med Christoffer Nyman och Sead Haksabanovic inträde – men det ser inte lika imponerande ut bakåt.
Det är den lagdel med flest frågetecken och minst självklarheter.
Vi tjatar inte vidare om Andreas Johansson mer än vad vi behöver, men Jens Gustafsson och övriga fotbollsledningens uppfattning att Ante G inte behöver ersättas med ett nytt namn är överraskande och svår att köpa med tanke på de defensiva alternativen, vad de går för och vad de bevisat.
Det är ett för öppet konkurrens-race om startplatserna för att det ska vara ett övertygande sundhetstecken.
Den givne försvararen, grundbulten att hålla samman det bakre ledet som Jens Gustafsson plitar ned på pappret i sin laguttagning är…
….Kasper Larsen?
...Henrik Castegren?
….Lars Krogh Gerson?
….En omskolad Andreas Blomqvist?
…Filip Dagerstål?
Frågan är om IFK-managern vet själv i dagsläget?
Det är möjligt att Peking är på väg att plocka in back-ettan som efterlyses.
Kanske är de mitt uppe i sökandet och närmar sig vad de vill ha men signalen är att det inte är aktuellt att plocka in en defensiv kugge. Den givne klippan som klarar att hålla rent, kan spela upp bollen och har auran av självklarhet.
Jón Gudni Fjóluson-typen.
Den cementerade ryggraden med en lägstanivå högre än alla andra.
Han som som känns som ett lämpligt och realistiskt alternativ att vilja bli nya Andreas Johansson.
IFK Norrköping har ett mittfält och ett anfall som är svårslaget med allsvenska mått. Backbesättningen inte lika stark.
En sund och inspirerande situation där en drygt handfull försvarsspelare känner att de kan knipa en en starttröja?
Kanske.
Men det är ingen trygghet på sikt.
Den tryggheten AIK har i Per Karlsson.
Malmö FF har i Lasse Nielsen och Rasmus Bengtsson.
Hammarby hade i Björn Paulsen.
Östersund har i Tom Pettersson.
Häcken har i Rasmus Lindgren.
Möjligt att Lars Krogh Gerson, Kasper Larsen och Filip Dagerstål har samma självklarhet i sig men det kommer krävas att de kliver upp ett, helst två snäpp.
Om det kommer ske?
Det är ingen självklarhet.