Johny Daagh rattade och parkerade firmakärran på parkeringen vid Grimsta Idrottsplats. Fuktdis och en röd matta (?) till entrén. Mer för VIP-gästerna än journalistpacket, säkerligen, men ett toppbemötande av den allsvenska nykomlingen som till och med erbjöd platser inomhus för att se matchen.
"Var kommer ni ifrån?", frågade killen i hissen upp till pressläktaren. Knockad av våran akademiska östgötska.
Installering. Vänta in startelvan. Hälsa på IFK:s tidigare pressansvarige, Jack Nordholm, i stilig rock.
-----------------
Peking hade bestämt sig för att inte ge bort matchbilden.
Det var bestämda tryck i passningarna och med David Moberg Karlsson i en mer utpräglad position på kanten hade Kamraterna all boll första kvarten.
Halvchanser och halvträffar.
Alexander Fransson och Gudmundur Thórarinsson älskade att ha den extra sekunden att hantera boll mot ett lågt hemmaförsvar som satte sin offensiv på nyblivne 17-åringen Jack Lahne. Ett kvicksilver som hade skoj mot Pekings U21-lag för ett par veckor sedan.
Bollen tillhörde IFK. Den hetaste chansen BP. Tim Söderström som redan plockats upp av Hammarby skulle satt sitt friläge men ni vet hur det är med bottenlag och effektivitet.
Som kaviar och mandelkubb.
Roberth Björknesjö, om vi ska fortsätta med dialekter, har en stockholmska som får stockholmarna att bli avis.
BP-coachen som kastades in efter att Luis Pimenta mobbade bort sig själv från klubben fick egentligen matchen dit han ville men fick inte alls som han ville.
0-1.
Den värsta sortens förlust som sved extra med tanke på att hans unga lag brände fyra-fem chanser som kan klassas som 100-procentiga.
-------------------
David Moberg Karlsson fick en såndär träff som han får för sällan. PANG. Klockrent i stolpen och Gudmundur Thórarinsson hade egentligen inte balansen eller vinkeln men den isländske schlagerskrålaren sket i det.
Bättre och vaksammare målvaktsarbeten har skådats än det Nikola Petric visade prov på men vi ska inte slänga något förminskande över "Gudis" vakna agerande.
Ur ett IFK-perspektiv blev det inte så mycket bättre eller roligare innan slutsignalen ljöd.
Det var ingen som försökte släta över att det var en spelmässig insats som var glömd redan när Peking tackade klacken.
Mer intressant var:
Att det är en enda poäng - och en match mer spelad - till AIK.
Och om det är en ny knäskada på Henrik Castegren.
Hur Gnaget svarar upp vet vi ikväll. Castegrens skadedom lär inte heller dröja för länge.
Så här sa han i alla fall igår:
"Jag har sett situationen i efterhand. Det är en liten vridning samtidigt som det var väldigt hård våld på utsidan av knäet. Jag kände att någonting inte var helt rätt. Jag kunde springa på det men jag känner att det var bättre att någon kollar på det".
-----------
Jens Gustafsson vet främst två saker inför söndag.
Att hans lag fortfarande har chansen att bli svenska mästare - och att det är sista hemmamatchen för Andreas Johansson och Daniel Sjölund.
"Ante" spelar. Det skulle han göra om han drabbades av fågelinfluensan och fick vänsterfoten överkörd av treans spårvagn.
Men Daniel Sjölund...
Hur gör IFK-managern med "Daja"? Hur stor hänsyn tar han till att det är ett farväl av en klubbikon (som förvisso tappat sin plats) i vägandet mot att det är en brinnade guldkamp?
Glödande i alla fall.
Lägger ett pliktskyldigt inhopp sista tre minuterna en blöt filt över avskedsföreställningen?
Räcker det med ett inhopp för mittfältsmaestron?
--------
Jens Gustafsson mot media och komma undan guldsnacket del 12 såg och lät exakt som de föregående elva episoderna.
Fråga.
Ducka.
Omformulerad fråga.
Ducka.
Fråga igen.
Ducka igen.
-------------
Med Kasper Larsen, Filip Dagerstål och Andreas Johansson var det inte så att det slog blixtar om backlinjen. Henrik Castegren är inte heller en speedkula. Lars Krogh Gerson har bäst fart i den försvarslinje som kommer matchas nästa år men det bör vara aktuellt att i alla fall se över ytterligare backar som klarar att löpa med.
-----------
Med risk att framstå som övergnällig och ibland skjuta onyanserad kritik - IFK Norrköping är självklart på väg att slutföra en lysande säsong.
Europaspel i hamn.
Tredje gången på de fyra senaste åren.
Klubben och den sportsliga ledningen fortsätter att ta kloka och förankrade beslut. Spelartappen, eller försäljningarna om du föredrar, som fruktades bli på kostnad av positionen som topplag slutade med en fruktan.
Poäng- och tabellmässigt är det redan ett överbetyg men det är fortfarande ovant - trots 28 spelade matcher av 30 - att se Peking vara en nästintill fläckfri defensiv enhet i stället för att offensivt briljera.
Men hallå:
Tre torskar i serien.
Chans på guld.
Det är inte många lag i allsvenskan som mår bättre.