Påsken 2014 blev två bröder mördade i samband med att två familjer i Norrköping brakade samman i ett jätteslagsmål. En sköts ihjäl och en knivmördades. Två bröder från en annan familj i Norrköping misstänktes för morden. En av bröderna släpptes fri av tingsrätten strax före jul förra året. Den andre brodern dömdes till 12 års fängelse för dråp. För ett par dagar sedan beslutade hovrätten – som nu behandlar tingsrättens överklagade domar – att släppa även den dömde brodern ut ur häktet där han suttit i 11 månader. Hovrättens dom kommer först senare i april. Men det står redan nu klart att Dubbelmordet som sedan blev Dubbeldråpet nu kommer att bli Dubbeldöden i Norrköping. Möjligen kommer den brodern som suttit inne i 11 månader att få något smärre straff som i praktiken saknar betydelse eftersom den tid han suttit i häkte kommer att räknas av.
Rättsstatens misslyckande innebär att ansvaret går över på det civila samhällets domstolar. Över 500 människor har förhörts i den omfattande utredningen. Runt 50 personer har vittnat vid rättegångarna. ”Ingen av dem har sagt samma sak”, konstaterade den nu frisläppte broderns advokat Thomas Bodström i Folkbladet tidigare i veckan.
I båda de stora familjerna finns självklart flera människor som vet precis hur det gick till när de två bröderna bragtes om livet förra påsken. Eftersom familjernas medverkan i rättegångarna inte bidragit till att saken kunnat omhändertas i rättsstaten så är det nu upp till familjerna att hantera situationen.
Som Thomas Bodström säger i Folkbladet så finns det ju inget som säger att läget hade blivit lättare för familjerna om en eller två av bröderna hade dömts till långa fängelsestraff. Så är det förstås. Jag har heller inget som helst kunskapsunderlag för att klaga på vare sig tingsrättens eller hovrättens beslut och domar. Ur ett rättssäkerhetsperspektiv fanns det kanske inte mycket annat att göra än vad som gjordes.
Det jag däremot tycker är värt att diskutera är att här har vi två människor som har skjutits och knivhuggits ihjäl i en utomhusmiljö med väldigt många människor inblandade. Att ingen döms för dessa dåd är vad jag förstår till stor del beroende på att saken har varit mycket svårutredd därför att familjerna inte har varit särskilt samarbetsvilliga. Rättsskipning och straffutmätning är en av statens kärnuppgifter där det är viktigt att staten hävdar sitt monopol. Det gäller att se upp så att staten inte utmanövreras av privata domstolar. Staten utmanas uppenbart särskilt tufft i Göteborg. Där är inte mindre än 14 gängrelaterade mord ouppklarade i så mening att ingen gärningsman har fällts. Mördargänget och offergänget kniper käft och löser saken genom att mörda igen. Jag säger inte att händelserna i Göteborg är direkt jämförliga med Dubbeldöden i Norrköping. Det jag säger är att det oroar mig om vi ska börja vänja oss vid att rättsskipning och domstolar flyttar utanför statens hank och stör.
Widar Andersson