Politik är en ordbransch. Politik handlar därför till mycket stora delar om att få till orden så rätt och bra som möjligt då det skrivs propositioner och lagtexter, då politikerna valtalar, debatterar, skriver artiklar och intervjuas och då positionsförflyttningar i viktiga frågor meddelas.
Strax före jul höll Försvarsberedningen – en kommitté där alla riksdagens åtta partier ingår – en pressträff om sina ställningstaganden så långt. Försvarsberedningen är en institution i svensk politik; det är i denna kommitté som svåra och tunga frågor bereds, gnuggas och förhandlas mellan partierna och mellan regering och opposition. Det finns en stark strävan efter enighet – i vart fall mellan Socialdemokraterna och de borgerliga partierna – i säkerhets – och försvarspolitiska ärenden av stor vikt.
Ordförande i beredningen är Björn von Sydow; en aktad och senior socialdemokrat som utöver uppdrag som försvarsminister, riksdagsledamot och talman har tjänstgjort som en akademisk och intellektuell grå eminens inom partiet.
Mer att läsa: Kristersson får nog rätt.
Vid pressträffen talades om hot och risker mot Sverige i ett brett perspektiv. En uppmärksammad del av Försvarsberedningens budskap var att partierna – utom Vänsterpartiet – var överens om att förändra riskbilden för ett militärt angrepp mot Sverige.
Idag gäller – efter riksdagsbeslut på förslag från den förra Försvarsberedningen – att dylika angrepp beskrivs som ”osannolika”. Enligt Björn von Sydow anser Försvarsberedningen nu att risken för militärt angrepp ”inte kan uteslutas.”
Förändringen av dessa ord är inte något som bör fnysas bort som en ”lek med ord”. Detta är politik av hög klass.
Sjupartiuppslutningen betyder dock inte att partierna och politikerna alls behöver ha samma motiv.
Somliga partier – framförallt S skulle jag tro – ville göra en liten positionsförflyttning nu för att kunna känna av hur opinionen utvecklas fram tills det våren 2019 är dags för Försvarsberedningen att presentera en samlad säkerhetspolitisk analys. Om formuleringen ”inte kan uteslutas” sätter sig hos medborgare och partister så innebär det acceptans för ytterligare steg – högre prioriterade försvarsanslag och än närmare samarbete/kanske medlemskap i Nato – från 2019 och framåt.
För de borgerliga partierna finns säkert motivet att använda den förhöjda riskbeskrivningen som en murbräcka för medlemskap i Nato; ett krav som förenar alla fyra partierna numera. För SD antar jag att lusten att skilja ut sig från Vänsterpartiet – de är ju båda mot EU och Nato – har haft stor betydelse som motiv.
Björn von Sydow har inte använt några ”stora ord” för att förklara varför ”inte kan uteslutas” har ersatt ”osannolikt”. Dels har han sagt att det är en ”tydligare” skrivning, dels har von Sydow mer skämtsamt sagt att ett frasbyte gör att Försvarsberedningen slipper att ge sig in i sannolikhetslärans vindlande argumentationslinjer. Men fakta kvarstår. S har under eget ordförandeskap gått med på att ändra riskbedömningen. Det ordskiftet betyder något. Den saken är klar.
Dagens Nyheters Mikael Holmström visade på söndagen 14 januari att UD – där Margot Wallström är chef – gett ut en egen, och felaktig, beskrivning av beredningens rapport. Det framgår av ett ”Lines to take”, det vill säga talepunkter eller språkregler, utfärdade av UD. Dokumentet har rubriken ”Med anledning av försvarsberedningens rapport om totalförsvaret, för eventuella samtal på stationeringsorten”.
Jag kan inte värdera den nyheten. UD har väl egentligen bara klargjort att den tidigare hållningen – osannolikt med militärt angrepp mot Sverige – gäller in till den dagen då och om riksdagen fattar ett annat beslut. Så är det. Med tanke på det lågintensiva kärnvapennatobråk som Margot Wallström och försvarsminister Peter Hultqvist utkämpar i regeringen så kanske UD borde ha varit lite försiktigare med orden.
Jag tror att Socialdemokraterna kan hamna lite onödigt mycket på defensiven när de försöker negligera Försvarsberedningens ordbyte som något ”oförhandlat” som statsminister Stefan Löfven sas i Sälen på Folk och Försvar på söndagen. Visst fattas de formella besluten av riksdagen och visst sker det först 2019; men formalistiska invändningar kan förvirra i debatten. S kan inte i längden komma undan en intern politikförändring i synen på Nato. Den processen kan inte tillåtas bli alltför utdragen. Moderatledaren Ulf Kristersson har höjt insatserna i frågan när han talade i Sälen på söndagen.
Apropå ordens betydelse så sa Kristersson att viktiga beslut som till exempel om medlemskap i Nato ska helst inte tas med knapp majoritet. Men sådana beslut kan å andra sidan heller inte i längden stoppas av en knapp minoritet. Vetot kan vara på väg att rulla bort från Socialdemokraterna.
Widar Andersson