Sverigedemokraterna håller landsdagsmöte i Norrköping. Jag är där. Det märks tydligt att konkurrensen i invandringspolitiken har hårdnat. På fredag 24/11 inleddes förhandlingarna med en film där partiledaren Jimmie Åkesson var speaker till bilder som visade på ”massinvandringens konsekvenser” och med ett tal av riksdagsgruppledaren Mattias Karlsson. Filmen är en tuff och Trumpaktig attack på S, på M och på media. Anklagelsen mot det ”socialliberala etablissemanget” i Karlssons tal gick framförallt ut på att det bara handlade om retoriska blomster. Medan ”Sex nya Rinkeby” kommer till Sverige i år så talar S, M och media om att problemen nu är lösta i det stora hela, sa Karlsson. Han var också frank och mer direkt i sitt tal om ”invandrare som våldtar”, som borde ”kastas ut ur landet” och inte få stanna här för att ”de mår dåligt.”
Samtidigt manade Mattias Karlsson sitt parti att ”uppföra sig bättre”. Vill vi bli ett ”stort och statsbärande regeringsparti så behöver vi uppträda som ett sådant parti, sa Karlsson. Han pläderade för pragmatism och för nyanseringar även i invandringsfrågan. Vi ska ”välkomna de som är här och som vill vara svenskar” och även när det gäller arbetskraftsinvandring vill Karlsson att SD ska vara tydligt positiva till sådan invandring som har bra regleringar och som är bra för Sverige.
I november 2015 tvärvände regeringen (S och MP) och gjorde klart att Sverige inte tålde mer invandring. Pö om pö har sedan regeringen och Moderaterna växelkört med varandra för att presentera förslag på skärpningar av sådant som gränskontroller, anhöriginvandring, åldersbedömningar, temporära uppehållstillstånd, strängare lagar mot vapen, terror och IS-resenärer. Med mera. Etcetera.
Den reglerade invandringspolitiken är mestadels återinförd. Det som återstår är att avveckla de utredda rättigheterna – bland annat skolgång och sjukvård samt i vissa kommuner även socialbidrag – till människor som har fått avslag på sina ansökningar om att invandra till Sverige.
Åtgärderna från politiken har stöttats av en ny och mindre verklighetsblyg ledning på Migrationsverket. Politiken börjar så sakta att ge effekt. Sverige tar fortfarande emot förhållandevis många asylsökanden och det kommer också att ta många år för att få den samhälleliga smältdegeln att omhänderta de – relativt vår storlek och relativt övriga länder i Europa – exceptionellt många människor som fått uppehållstillstånd i Sverige under de senaste tio åren.
Men det har vänts på kuttingen. Och det är det viktiga för nu. Politiken börjar också ge effekter när det gäller S och M: s blödningar till SD. I senaste stora SCB (maj 2017) visade det sig att SD för första gången på mycket länge inte vann väljare från S och M. Höstens siffror – särskilt efter moderaternas partiledarbyte 1 oktober i år – indikerar att utvecklingen fortsätter. M växer, S håller ställningarna och SD sjunker eller står och stampar på 15 procent.
Sista september i år talade partiledaren Jimmie Åkesson på ett möte i Norrköping. Jag var där. Han talade då om att SD behöver möta omsvängningen från S och M: ”Nu när nästan alla andra partier har anslutit sig till våra uppfattningar om att det finns gränser för invandringen så behöver vi givetvis följa med, sa Jimmie Åkesson. Sverigedemokraterna argumenterar för en "nollvision för asylmottagande" och för en "ensidig anpassning" för den enskilde invandraren i integrationsprocessen.
Filmens dova ton och dess anklagelser om lögn och bedrägeri från S och M och media och Mattias Karlssons franka tal om våldtäkter och invandrare är två tydliga tecken på hur SD tänker sig att ”följa med” för att åter försöka skilja ut sig från de övriga partierna i invandringsfrågan. Samtidigt som de ”pragmatiska” tipsen från Mattias Karlsson visar på en insikt om behovet att visa sig resonabel; dra undan argumentkraft från dem som hävdar att det finns rasistiska motiv – invandrarna ska ut, punkt slut – som driver SD,
Det ska bli intressant att se om det fungerar. Möjligen är det så att folk gärna vill tala om något annat än invandring här ett tag framöver. S och M vill ju för sin del lägga krutet på jobb, skolor och sådant som mer förknippas med integration.
Nu hårdnar kampen: det är klart. Om ett par månader tror jag vi kan se hur opinionen utvecklas.
Widar Andersson