Widar Andersson: Socialdemokraterna bör släppa sin reformstress

Det var mot slutet av valrörelsen 2018. I ett pressmeddelande från Socialdemokraterna bjöds det in till en träff där "det största trygghetsprogrammet i modern tid” skulle presenteras. Jag tog cykeln till Folkparken i Norrköping dit justitieminister Morgan Johansson var utsänd för att berätta om nyheten; Familjeveckan; en ledighetsreform för vardagsstressande föräldrar med hemmavarande barn. Det kändes som om Familjeveckan stressats fram i partiets jakt på något som skulle kunna ge reformkraft åt S i valrörelsens slutspurt. Lite som ett försök att gå i Göran Perssons skor. Han kastade ju in maxtaxa på förskolan i valrörelsens slutskede 1998. Vilket sägs ha dämpat raset för S i det valet. Maxtaxan sänkte mycket påtagligt förskoleavgifterna för småbarnsföräldrar som fick en tusenlapp eller mer varje månad när staten gick in och tog alla avgifter över taxetaket. Vilket var en enkel och rak inkomstförstärkning till hushåll med mycket utgifter och mycket jobb. Ungefär som jobbskatteavdraget som regeringen Reinfeldt rullade ut på vårvintern 2007. Familjeveckan ska nu genomföras till hälften från och med april 2022. Så har det sagts. I jämförelse med maxtaxa och jobbskatteavdrag känns familjeveckans upplägg småkrångligt. Och är tre dagars extra ledighet som betalas med 80 procent av lönen verkligen så attraktivt? Vi får se. Min avsikt här är att problematisera föreställningen om att Familjeveckan är det "största trygghetsprogrammet i modern tid"; som det sades i valspurten 2018. Bakgrunden till sådana överdrifter tror jag står att finna i socialdemokraternas storreformstress. Partiets vänstertyckare och en ansenlig mängd av de statsvetare och kommentatorer som syns i den politiknära tillvaron är trädda på väldigt snarlika snören. Berättelser om att S för sitt välbefinnande behöver "stora reformer" är oomkullrunkeliga sanningar i dessa kretsar. Storreformtänkandet är emellertid verklighetsfrämmande. Under sitt mångdecennielånga regerande har S givetvis sjösatt flera stora reformer som Socialförsäkringarna, Grundskolan, Förskolan, Miljonprogrammet, Äldreomsorgen med mera. Reformerna har inte tillkommit för att S ska må bra som parti utan för att reformerna pockade på ute i verkligheterna. Precis så är det nu också. Klassiska verklighetsproblem tornar upp sig. Släpp storreformstressen och ta steg för steg itu med landet så som det ligger och stiger fram. Om någon reform blir extra stor och viktig så visar det sig i efterhand. Det blir bäst så.