Vid nästa års val har det gått tolv år sedan Sverigedemokraterna valdes in i riksdagen. Sverigedemokraterna är det stora nya som har inträffat under de tre mandatperioderna sedan 2010. Det är därför relevant att ha SD som utgångspunkt för funderingar om vad som händer och sker i den inrikespolitiska terrängen inför valet 2022.
Den gulblå partigruppen med tre borgerliga partier i olika nyanser av blått och Sverigedemokraterna har nu formerat sig i något som liknar ett block. Moderaterna visade ledarskap i samma omfattning som SD visade lyhördhet när de fyra partierna enade sig om att gemensamt sluta upp bakom ”nykomlingen i gänget” Liberalerna och deras invandringspolitiska motion. SD släppte till i sin paradfråga och visade att samhörigheten med de tre andra i gruppen var viktigare än den egna barrikaden. För Moderaternas del märks inga interna konvulsioner på grund av SD-samarbetet och Ulf Kristersson har stärkt sin position i diverse mätningar om förtroende och krisledningsförmåga. Den blågula gruppen har ett starkt sakägarskap i de frågor som väljarna listar som viktigaste; invandring och kriminalitet och M är i väljarnas ögon starkaste parti när det gäller jobb och ekonomi; ett sakpolitiskt område som kan tänkas bli allt viktigare när Sverige ska ut ur den pandemi- och den invandringsrelaterade långtidsarbetslösheten.
Den rödgröna partigruppen är mer ofärdig men ligger däremot bäst till i opinionen. Förvisso är det mycket jämnt men tänker vi oss att L åker ut och att MP klarar sig kvar i riksdagen så är det en uppförsbacke för de blågula som det ser ut idag. De rödgröna S, MP, V och C är dock ännu ett mycket löst block. Men det kommer sannolikt att ändras. Centerpartiet kan – i vart fall inte under Annie Lööfs ledarskap – knappast ge sig in i någon form av samarbete med M eftersom man då får SD på köpet. Det vet S – och alla andra – och C kan därför inte pressa S hårt utifrån ett hot om att man annars går över till Kristersson. Ska C spela en relevant roll i politiken så krävs därför ett närmare samarbete med S. Och då kommer V med på köpet på ett eller annat sätt. Men som sagt. Det kommer att bli ett löst block som möter väljarna. Men SD tvingar ihop dem.
De rödgrönas valrörelse kan komma att frontas av en kvartett kvinnor. Märta Stenevi, Annie Lööf och Nooshi Dadgostar kan mycket väl kompletteras med Magdalena Andersson som ny partiledare och statsminister vid S-kongressen i höst. Vilket är sista chansen för S att undvika en hotande falangstrid vid ett eventuellt valnederlag och påföljande partiledarbyte i opposition efter nästa val.