Invandring och pandemi driver arbetslöshetskrisen

Drygt 450 000 människor är inskrivna som arbetssökande på Arbetsförmedlingen.

LO-ekonom Torbjörn Hållö och LO: s första vice ordförande Therese Guovelin deltog på seminariet om arbetslöshetskrisen i Sverige.

LO-ekonom Torbjörn Hållö och LO: s första vice ordförande Therese Guovelin deltog på seminariet om arbetslöshetskrisen i Sverige.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Krönika2020-11-24 05:16
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Långtidsarbetslösheten är rekordhög, 100 000 människor har under perioden mars till oktober i år varslats om uppsägning och närmre en halv miljon personer har varit eller är korttidspermitterade från sina arbeten under året. Ungefär en femtedel av den totala arbetskraften - 5, 5 miljoner människor i åldrarna 15-74 år - är således antingen arbetslösa eller utsatta för ökade och påtagliga arbetslöshetsrisker. Att LO i rapporter och seminarier talar om Sveriges "arbetslöshetskris" är därför alls ingen överdrift. Krisen angår alla medborgare eftersom vår samhällsmodell bygger på högt arbetskraftsdeltagande som betalas med hyggliga löner vilket ger stabila skatteinkomster för att finansiera en generös och omfattande välfärd. 

I det senaste LO-seminariet (13 november) diskuteras särskilt problemet med "etablering av nyanlända" på arbetsmarknaden. De utrikesfödda utgör cirka 20 procent av befolkningen i Sverige men står för över hälften av antalet inskrivna på Arbetsförmedlingen. LO-ekonomen Torbjörn Hållö medverkar i seminariet och har också skrivit den färska rapporten "Hur löser vi arbetslöshetskrisen?"

Pedagogiskt visar Hållö hur det som i nyhetsrapporteringen har kunnat uppfattas som att arbetslösheten bland utrikes födda har minskat i själva verket är en berättelse om motsatsen: "Antalet arbetslösa som är födda utomlands ökade med 44 000 personer under perioden september 2019 till september 2020. Samtidigt steg antalet inrikes födda arbetslösa med 67 000. Därmed sjönk andelen inskrivna arbetslösa som är födda utomlands från 58 till 53 procent, trots den kraftiga numerära ökningen."  Läget för de utrikes födda har därtill sannolikt förvärrats genom att de nu får möta en ökande konkurrens från nya arbetslösa med utbildning och erfarenhet som slagits ut av pandeminedstängningar. I rapporten talas också på goda grunder om kraftiga strukturomvandlingar i pandemidigitaliseringens spår; med därpå följande arbetslöshet i flera delar av arbetsmarknaden.

Torbjörn Hållö svarar även rakt och utan krusiduller på den avgörande frågan om varför arbetslösheten i Sverige allt mer har kommit att domineras av utrikes födda? Detta skriver Hållö "är en spegelbild av att Sverige under stora delar av 2000-talet har bedrivit en liberal invandringspolitik, där många av migranterna har haft kort utbildning och lågt humankapital." Att få stopp på sådan invandring är ett av flera viktiga svar på hur arbetslöshetskrisen kan dämpas.