Bilden av att Försvarsmakten oftast säger nej till vindkraftverk är felaktig. Det visar statistik från Naturvårdsverket och Energimyndigheten. Aktörer som vill debattera frågan har ett ansvar att hålla sig till fakta, så att var och en kan bilda sig en egen uppfattning som bygger på rättvisande underlag. 

Vindkraften har vuxit kraftigt de senaste åren och levererar omkring 20 procent av den el vi använder i Sverige i dag. Försvarsmakten förekommer allt oftare i debatten som den aktör som mest av alla försvårar energiomställningen genom att motsätta sig utbyggnad av vindkraft. Det är ett felaktigt påstående. 

Försvarsmakten besvarar mellan 200-400 vindkraftsremisser per år och accepterar majoriteten av alla vindkraftverken, exempelvis hade Försvarsmakten inga synpunkter på cirka 75 procent av alla vindkraftverk som mottogs på remiss under 2020 och för omkring 80 procent under 2019. De fakta som finns i frågan visar att vi oftast säger ja till vindkraft. 

Enligt rapporten Nulägesbeskrivning – vindkraftens förutsättningar, som tagits fram av Naturvårdsverket och Energimyndigheten, är det tydligt att de flesta avslag vid tillståndsprövning av vindkraftsparker görs på grund av andra aktörers intressen än Försvarsmaktens. Drygt hälften av vindkraftparkerna får avslag genom kommunalt veto och var fjärde på grund av artskyddet. Statistiken från Naturvårdsverket och Energimyndigheten talar sitt tydliga språk: Det är inte försvarsintressena som huvudsakligen stoppar utbyggnaden av vindkraft.

 Ibland säger Försvarsmakten nej till vindkraftsutbyggnader. Omkring sju procent av vindkraftsparkerna avslås på grund av försvarsintressen vid tillståndsprövningen. I de fallen är orsaken vanligen att de planerade vindkraftverken riskerar att begränsa Försvarsmaktens verksamhet eller störa olika tekniska system som exempelvis det svenska väderradarnätet som Försvarsmakten och SMHI förvaltar gemensamt. 

När Försvarsmakten uttalar sig om riksintressen företräder myndigheten totalförsvarets militära del som utgörs av Försvarets Materielverk (FMV), Försvarets Radioanstalt (FRA), Fortifikationsverket (FortV) och Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI). 

Under 2020 installerades 357 nya vindkraftverk i Sverige och i slutet av året fanns 4 333 vindkraftverk i landet. Riksdagen har slagit fast ett mål om 100 procent förnybar elproduktion till 2040. Även om målet inte är styrt mot något specifikt kraftslag, så bedöms vindkraftens betydelse fortsätta att vara stor.