Världen är större än Europa och majoriteten av den billiga arbetskraften finns utanför Europas gränser. Det är exakt så borgerligheten och Svenskt Näringsliv har diskuterat i årtionden. Kan vi inte flytta alla företag utomlands där lönerna är lägre så får vi ta hit billig arbetskraft till oss.
Det var därför Alliansen var angelägna att öka arbetskraftsinvandringen genom en överenskommelse med Miljöpartiet i december 2008. Den borgerliga retoriken om fri rörlighet har hela tiden handlat om företagens vilja att pressa priset på en arbetad timme, inte för omsorg av den enskilda individen.
En intervju i tidskriften Kvartal med rubriken ”1800-talets arbetsvillkor i repris” ger oss facit.
Vi hör en arbetare berätta om hur han ”inte ens är en hund i chefens ögon”. Han klarar inte av att berätta om sin situation för sin fru och sina barn. När han försökte organisera sig fackligt fick han sparken direkt. De bor fyra män på sjutton kvadratmeter utan rinnande vatten. De tvingas uträtta sina behov i skogen och tvätta sig utomhus med kallvatten från en slang. De sover på madrasser bland råttskit och ohyra. Chefen ger dem resterna från familjens pizzakväll som lön. Har man otur så ringer han polisen när det närmar sig löningsdag för att sätta dit den som arbetar utan arbetstillstånd. Den intervjuade arbetaren påstår sig ändå ha det bra jämfört med dem som bor direkt på arbetsplatsen.
Denna hänsynslösa exploatering av människor har LO varnat för i många år. Man tog hård strid i frågan mot företaget Laval un Partneri Ltd år 2004. De borgerliga partierna tävlade i att utmåla fackligt anslutna arbetare som rasister. Detta var både ett välriktat knytnävsslag mot den organiserade arbetarklassen men samtidigt en signal till ansvarsfulla företagare att vara beredda att konkurrera med oseriösa företag eller försvinna. Inte minst byggföretag och åkerier som erbjudit bra löner och schysta villkor. De har sakta men säkert drivits mot konkurs, spruckna drömmar och en kraschad familj.
Stora delar av svensk arbetsmarknad är idag ett laglöst land där både stora koncerner och små skurkar hämtar hem enorma vinster genom långa och invecklade entreprenadkedjor. Att vi hamnat här är ingen slump eller otur. Det är medveten politik från höger, den är naiv och beställaren är Svenskt Näringsliv. De vände helt enkelt den svenska modellen ryggen trots att den tjänat dem väl med tillväxt och stabilitet under många årtionden. Girigheten blev större än hedern.
Därför blir det komiskt att idag följa borgerliga ledarsidor och tankesmedjor där de skamlöst slår ut med armarna i ett försök att spela förvånade samtidigt som de skyller utvecklingen på arbetarrörelsen. Samma borgerliga röster slogs i fyrtio år för den här utvecklingen på arbetsmarknaden- när missnöjet blir för stort skyller de ifrån sig. Svenskt Näringsliv ville ha fri tillgång till billig och rättslös arbetskraft för att slippa dela vinsterna med svenska löntagare. Borgerligheten har nu påbörjar ett nytt kapitel i förvrängningen av historien. Nu skall de ta hjälp av nationalister som med etnisk splittring skall rädda borgerligheten från folkets missnöje över deras egen politik. Vi som på allvar vill rädda den svenska modellen, som hela världen såg upp till gör bäst i att organisera oss på riktigt igen. Det har varit framgångsrikt historiskt och det kommer naturligtvis att fungera igen när vi gör det. Fråga Svenskt Näringsliv som har nittio procents organiseringsgrad. De fick ju precis som de ville.