Billigast kommer att bli bäst för Norrköping

Framtidens centralstation i Norrköping är åter uppe för diskussion

Dynamiska städer behöver lågprislokaler, skriver Måns Hagberg i sin artikel. Och tar Ingvar Kamprad som exempel; här ätandes IKEA-korv i Haparanda. Kamprad startade i föräldrarnas kök.

Dynamiska städer behöver lågprislokaler, skriver Måns Hagberg i sin artikel. Och tar Ingvar Kamprad som exempel; här ätandes IKEA-korv i Haparanda. Kamprad startade i föräldrarnas kök.

Foto: Tomas Oneborg SvD/30142

Debatt2020-09-24 09:57
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Nu börjar det verkligen bli skarpt läge! Kommunen visar tre alternativ. A: upphöjd järnväg på en bro. B: järnvägen i marknivå med många passager över spåren. C: järnvägen i marknivå med färre passager över spåren. Jag saknar D: järnvägen i marknivå med en passage under spåren. 

Järnväg och station på bro skapar flexibilitet för framtida stadsbyggnad. Nya gator och en ny spårväg kan passera under bron. Det kan bli bra kontakt mellan den nuvarande centrala staden och en framtida nybyggd stadsdel Butängen. 

Det finns dock problem. Västerifrån räknat, från Linköping, ska tågen gå i tunnel under stan. Tunneln ska passera under Stockholmsvägen. Sen ska tågen ta sig uppför ett motlut till den tänkta stationen. Trafikverket har inte släppt några ritningar över detta, på fackspråk kallas de längdsektioner. Sådana ritningar är verkligen av nöden innan man tar beslut.  

Vad jag kan förstå är lösningen omöjlig. Det är helt enkelt för få meter mellan Stockholmsvägen och stationsläget för att det ska gå att klara maximal lutning. Det går ju inte att låta järnvägen tvära över Stockholmsvägen i nån sorts dike, utan ska alternativ A byggas måste man höja gatan och riva de byggnader som inte kan stå kvar. 

Väl uppe på höghöjdsstationen kommer det att bli mycket blåsigare än på dagens station. Då det regnar och blåser blir det direkt otrivsamt. Klarspråk: en pärs att stå där i allt blötare kläder och vänta på tåget. Erfarenheten från t ex Södertälje visar att sådana här projekt då dragit så mycket över budget att det inte finns pengar till en varm och skyddad miljö. 

Höghöjdsläget medför också mer bullerspridning från tågtrafiken. Den nya, blanka, enligt prospektet högattraktiva stadsdelen kanske inte blir så trivsam. Kommunen hoppas kunna ta särskilt mycket betalt för marken enligt detta alternativ. Om det skulle lyckas skulle det ju vara bra för kommunkassan. Men hus och hyror blir ju motsvarande mycket dyrare för Norrköpingsbor och norrköpingsföretag. Det blir de som får betala. Om de får råd att flytta in. 

Mellanalternativet ser ut att bli rätt jobbigt att leva med. Många broar över spåren, och sådana broar blir aldrig trivsamma. Spårvagnsspår är inritade på broar över spåren. Det ser mycket brantare ut än något spår i dagens Norrköping. Tveksamt.

Alternativ C ger inte mycket bättre kontakt mellan Butängen och nuvarande centrala stan än vad som finns idag. Då känns det inte aktuellt att bygga om Butängen till ett högexploaterat högmodernt område. Behövs det? Mitt svar är nej. Inre Hamnen kommer att räcka länge. 

Dynamiska städer behöver lågprislokaler. Sådana ger befintliga företag överlevnadsmöjligheter. Nya företag får möjlighet att starta i blygsam skala. Apple startade i Steve Jobs föräldrars garage. Det är nu byggnadsminnesmärkt. Ingvar Kamprad startade i föräldrarnas kök. Han byggde ett masonitskjul för att rymma alla paketen. Det är återuppbyggt och alla nya varuhuschefer får vallfärda dit för att fatta att starten var blygsam. 

Jag tror att billigast blir bästa stationsläget! Och att en passage under spåren skulle kunna förbättra kontakten om det känns viktigt. Katrineholm var tudelat av stambanan och broarna jättejobbiga. Nu finns en ganska bred passage som känns helt okej att använda. Den har knutit ihop stadshalvorna. Ett studiebesök rekommenderas. Då kanske beslutsfattarna funderar på ett alternativ D, som C men med en passage under spåren. 

Dynamiska städer behöver lågprislokaler, skriver Måns Hagberg. Han tar Applegrundaren Steve Jobs som exempel. Allt startade i ett garage. Som syns till vänster.
Dynamiska städer behöver lågprislokaler, skriver Måns Hagberg. Han tar Applegrundaren Steve Jobs som exempel. Allt startade i ett garage. Som syns till vänster.