Regeringsinstinkten behöver moraliska gränser

Sunda regeringsinstinkter behöver moraliska begränsningar för att inte gå överstyr. Anklagelser om att motståndarens egentliga avsikt är att nedmontera demokratin är långt bortanför den gränsen.

Kampen om den politiska makten är och ska vara hård. Överdrifter och svingar är en del av partipolitikens vardag likaväl som kompromisser och förhandlingar. Regeringsinstinkten behöver dock moraliska begränsningar för att inte gå överstyr.

Kampen om den politiska makten är och ska vara hård. Överdrifter och svingar är en del av partipolitikens vardag likaväl som kompromisser och förhandlingar. Regeringsinstinkten behöver dock moraliska begränsningar för att inte gå överstyr.

Foto: Jessica Gow

Krönika2021-02-02 05:15
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Socialdemokraterna i Sverige är ett av den fria världens mest framgångsrika regeringspartier. Även fast partiet strukturellt och gradvis tappat väljarstöd sedan fyrtio år tillbaka så är det Socialdemokraterna som regerar för det mesta. Detta till trots av att partiet i valen 2014 och 2018 noterat sina hittills sämsta valresultat. Instinkten att vilja regera och förståelsen av värdet av att inneha statsministerposten är av naturliga skäl extra stark hos Socialdemokraterna. De andra partierna har ju inte haft så många tillfällen att träna upp regeringsinstinkterna.

En del av socialdemokratins regeringsframgångar beror på förmågan att effektivt demonisera motståndarens "egentliga avsikter" med att söka den politiska makten. Ett minnesvärt exempel är valrörelsen 1985. Valrörelsens slutskede kom att domineras av den dåvarande statsministern Olof Palmes generalangrepp på Ulf Adelsohn i Moderaterna: Med Adelsohn i förarsätet skulle välfärden och folkhemmet drabbas av sådana nedskärningar att till och med knattefotbollens framtid var hotad! 

Det gnisslades mycket tänder i det borgerliga lägret över knattefotbollsangreppet. Palmes retoriska grepp var förstås väldigt överdrivet och milt uttryckt satt på sin spets. Men säkerligen fanns det någon kolumn i någon partimotion från M som skulle kunna tas som intäkt för hotet om knattefotbollens hädanfärd. 

I dagens polariserade inrikespolitiska läge vore angrepp på knattefotbollsnivå en nåd att stilla bedja om. Idag handlar anklagelserna om att själva styrelseskicket - demokratin - står på spel om det skulle bli en moderatledd regering efter nästa val. Anklagelserna framslungas inte bara av aktivister på sociala medier. Tyvärr är flera statsråd och andra ledande S-företrädare drivande i den här förfärliga kampanjen som lätt kan gå överstyr och leda till stegrade övergrepp och tokiga attacker. Risken är stor att det finns människor som tror på orden om att M: s eventuella samarbete med SD är ett hot mot demokratin. Våldsnivån kan snabbt triggas upp till farliga nivåer. Sunda regeringsinstinkter behöver moraliska begränsningar för att inte gå överstyr. Anklagelser om att motståndarens egentliga avsikt är att nedmontera demokratin är långt bortanför den gränsen. Löfven och hans statsråd behöver besinna sig. Lyssna till exempel på Löfvens slutord i Aftonbladet nyligen: "Att värna svensk demokrati är en uppgift som alltid måste vara större än våra åsiktsskillnader eller partisymboler."