Det svenska tillståndet mitt i politikens mitt

Ett par val i rask takt kanske kan få in tillståndet i Sverige in till politikens mitt?
Ett par val i rask takt kanske kan få in tillståndet i Sverige in till politikens mitt?

Krönika 28 juni 2021 05:15
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Professorn i historia Lars Trägårdh skriver tillsammans med socialforskaren Lars Svedberg på den nya boken "Det svenska tillståndet" som är planerad att ges ut under 2022 på förlaget Mondial. Trägårdh visar i en artikel i tidskriften Fokus (10/6 2021) upp en del av de underlag de arbetar med för sin nya bok. Basen är de stora och återkommande enkätundersökningarna i "Tillitsbarometern". Tillståndet i Sverige analyseras och bedöms genom undersökningar och intervjuer i ett antal kommuner och stadsdelar. Resultaten är "dramatiska", skriver Lars Trägårdh i Fokus: "Variationen avseende tillit och trygghet är mycket stor, såväl mellan kommuner som inom våra storstäder." Och det är alla dessa variationer som tillsammans skapar ett svenskt tillstånd här och nu. Andelen som svarar att de anser att man kan "lita på de flesta" är som lägst i fem stadsdelar i Malmö och i städer som Katrineholm och Norrköping; där inte ens hälften av befolkningen hyser någon allmän tillit till de "flesta." Medan det i till exempel i stadsdelen Södermalm i Stockholm och Sorsele i Norrbotten är mellan 75 och nästan 80 procent som hyser tillit till de flesta. Rädslan/oviljan att gå ut själv när det är mörkt är även den väldigt olika fördelad över landet. Det som oroar människor allra mest i sina områden där de bor är enligt Trägårdhs och Svedbergs undersökningar Gängkriminalitet, otrygghet, arbetslöshet och sämre tillgång till sjukvård. 

Genom andra undersökningar vet vi att förtroendet/tilliten för de ledande partiledarna i Sverige stadigt sjunker. Vilket det säkerligen finns många olika delförklaringar till. I grunden är det dock tveklöst så att tillståndet ute i svenska städer, småorter och storstadsstadsdelar har en stor påverkan också på det partipolitiska anseendet. Janerik Larsson diskuterar utifrån internationella exempel tillitens betydelse som bekämpare av fattigdom och ojämlikhet: "En svår fråga är om det finns en koppling mellan minskad tillit och ökad ojämlikhet, och hur den i så fall ser ut. Och: hur ökar man tilliten i ett samhälle när den väl fallit? (Svenska Dagbladets ledarsida 26 juni) Angelägna och stora frågor; så är det sannerligen. Den rådande politiska krisen i Sverige är också möjlig att se som ett uttryck för att partierna under lång tid mer har brytt sig om tillståndet i politiken än om tillståndet i Sverige. Den regeringsbildning som nu på det ena eller andra sättet väntar i riksdagen är till exempel nästan helt sakfrågebefriad. Ett par val i snabb följd skulle kanske kunna få in det svenska tillståndet in till politikens mitt? 

Ämnen du kan följa