Bidragsstater leder till kontrollstater

Finansminister Magdalena Andersson gav en saklig men mörk bild av det ekonomiska läget i världen och i Sverige.

Finansminister Magdalena Andersson gav en saklig men mörk bild av det ekonomiska läget i världen och i Sverige.

Foto: Ali Lorstani/TT

Krönika2020-05-17 06:15
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Mot slutet av veckan höll finansminister Magdalena Andersson en pressträff där hon presenterade en översikt av det makroekonomiska läget i Sverige och i världen; efter några månader av Coronaekonomi.  Bilden av läget är mörk. Länder som har stängt ner större delar av samhället än vad Sverige gjort förefaller ha större tapp i stora delar av ekonomin än vad Sverige har. 

Magdalena Andersson framhöll dock att det är svårt att jämföra länder med varandra. Ekonomierna ser väldigt olika ut. För svensk del handlar mycket om exportföretagens möjlighet att tillverka och att sälja sina produkter och tjänster ut ei världen. Även Danmark är ett betydande exportland. Men till skillnad mot vad som gäller i Sverige så är Danmark mindre konjunkturkänsligt eftersom landets export domineras av läkemedel och livsmedel; varor som efterfrågas även under Coronakrisen. Svensk ekonomi är betydligt mer beroende än Danmark av att våra viktigaste handelsländer i EU och Storbritannien och USA öppnar upp sina marknader och industrier igen. 

Magdalena Andersson betonade att det var "ögonblicksbilder" i ekonomin som hon förmedlade. Coronakrisen är ännu så pass ung och oprövad att det inte går att göra några prognoser värda namnet.

Påfrestningarna består inte enbart av tappade försäljningsintäkter i näringslivet och sjunkande skatteintäkter för det allmänna. Utgifterna i den skattefinansierade sektorn sticker också i höjden. Finansministern gav vid pressträffen en redovisning av de åtgärder som staten hittills har vidtagit för att stödja företagande och arbete. 

Statens utgifter för korttidspermitteringar har fördubblats jämfört med de bedömningar som gjordes då stödåtgärden infördes. Enligt Magdalena Andersson räknar regeringen nu med att korttidspermitteringarna kommer att kosta 95 miljarder kronor under 2020. 

– Det betyder att vi räknar med att 550 000 löntagare kommer att använda stödet under året, sa finansministern. Allt som allt summerade hon statsutgifterna hittills till svindlande 240 miljarder kronor. 

När det öses ut så här mycket pengar och så här snabbt så ökar givetvis risken för bedrägerier. Regeringen har därför skapat resurser för 130 personer på Skatteverket som enbart ska syssla med att kontrollera bidragen. Även andra statliga myndigheter ska göra oannonserade besök ute på företag som har fått bidrag för att kunna permittera medarbetare. Bidragsapparater föder alltid kontrollapparater. Lever bidragen och kontrollerna kvar för länge så försämras och försvagas Sverige. Därför är vårt läge allvarligt hotfullt.