Berättandets ädla konst som tävling

Om man tar lite poetryslam och blandar med lite stå-upp, ja då får man berättarslam. I går hölls den första tävlingen på Antikvariatet i Norrköping. Fyra norrköpingsbor ställde upp och utmanade både sig själva och lika många stockholmare i berättandets ädla konst.

25 april 2008 03:00
Men först bjöds det på mjuka tongångar när Helen Chiwron och Jan Allard inledde med Billie Holiday. Och eftersom nästan ingen i publiken varit med om ett berättarslam tidigare så blev vi introducerade av berättarslam-proffset Göran Hemberg.

 

- Det är fantastiskt att berättarslam hamnat bland högkulturen i världens häftigaste antikvariat, och eftersom det inte går att tävla i berättande är det just därför det är så kul att vi ska göra det, säger Göran innan han berättar att publiken kommer att få väldigt mycket att göra.

 

Som konståkning
För förutom honom själv, han är Ceremonimästare, så behövs en bisittare som håller ordning på siffrorna, en tidtagare med en säker tumme på stoppuret och så fem jurymedlemmar som genom en urvalsprocess hämtas ur publiken.

 

Jurygrupperna består till sist av en genuin norrköpingsbo, en utsocknes, en yngre förmåga, en man och en kvinna. Dessa får sedan varsin pärm med ett sifferblock precis som de gamla konståkningspoängen. För att juryn och vi andra ska få något att förhålla oss till så berättas en kalibreringshistoria. Det är den juryn sedan ska jämföra sina poängsättningar med.

 

Alla tävlande får två berättarronder som sammanlagt får komma upp i 15 minuter. Överskrider man sin berättartid dras en halv poäng för var tionde sekund man drar över. Efter de två ronderna går tre berättare vidare till finalen.

 

Huvuden som rullar
Tre av de fyra norrköpingsborna var anmälda på förhand, men Mayvor Nilsson tog chansen och kastade sig in i tävlandet som ett "wild card", det var också hon som lottades fram som förste berättare.

 

Efter henne kom Pelle Olsson från Stockholm och han är inte vilken Pelle som helst utan vinnare av Berättarslam SM 2007. Och det märktes på hans skruvade historia som lockade till äckelförtjusta skratt medan berättelsen tog sig fasansfulla vägar med avhuggna huvuden som rullade utför trappor med utploppade ögon likt pingpongbollar hoppandes jämsides.

 

Hårfin balansgång
Äckelförtjusning i all ära, men norrköpingsbon Stig Östmans berättelse om norrlänningen Ulvis var en fantastisk berättelse som hade allt, vilket också visade sig på juryns resultattavlor.

 

En berättelse måste ju inte vara rolig för att vara bra, men det är klart att det känns extra behagligt att få skratta lite. Fast just i skrattet ryms faran att bli alltför likt stå-uppkomiken. Det är en hårfin balansgång som de tävlande har att gå.

 

SM-final
När jag lämnar Antikvariatet är tävlingen långt ifrån avgjord. Faktiskt har inte alla hunnit med rond ett. Men den som till sist står där som segrare i denna berättartävling arrangerad av Berättarnät Norrköping och Berättarnät Öst (Stockholm) tar sig till den åtråvärda SM-finalen i Ljungby som går av stapeln i juni under Berättarfestivalen.
Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!