Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Skolan som klassmarkör

År 1903 öppnades Norrköpings östra flickläroverk vid Östra Promenaden. Repslagaregatan fick en skola på vardera sidan, Oskarsskolan på den ena och flickläroverket på den andra.

Foto:

Norrköping2011-01-22 03:00

Den nya skolan som kompletterade Norrköpings skolväsen var av mycket gediget slag. Den sågs som mycket förnämlig långt fram i tiden. Där gick många fina familjers flickor. En del hade af eller von framför sina efternamn och det gav ju lite skillnad mot Oskarsskolans elever. Vissa skolor markerade ju klasskillnad, så kunde det vara förr i tiden.

Östra Läroverket för flickor kallades också Malmska skolan eftersom den var en sammanslagning mellan Anna och Karin Malms högre flickskola och Norrköpings högre skola för kvinnlig ungdom. Andra delen i sammanslagningen var norra flickskolan. Skolans första föreståndare blev Karin Malm. En del kanske minns senare rektorn Anna Edmar.

Präglade skolväsendet
Malmska skolan är namnad efter arkitekten Carl Theodor Malm. Inte för att han ritade skolan, det gjorde en annan arkitekt, utan för att hans familj i hög grad på olika sätt präglade skolväsendet i Norrköping från 1800-talet och in i 1900-talet. Själv ritade han ju folkskolebyggnader på löpande band och hushållets ogifta kvinnor, systern och hans döttrar, startade flickskolor och var lärare i de nya skolorna.

De här privatskolorna gav vid avslutad skolgång normalskolekompetens. Enligt skolhistoriska källor fanns då möjlighet att söka gymnasieplats i läroverket. De båda flickskolorna kommunaliserades 1939 och några decennier senare upphörde dess skolform. Skolan vid Östra Promenaden används fortfarande för undervisning.

Skolan brann ner
Nu ett stort skutt tillbaka i skolhistorien, till 1772. Då startade Petter Swartz mitt inne i Östantill Swartziska friskolan i syfte att hjälpa fattiga barn till skolgång. Den ursprungliga skola han byggde brann ned vid stadsbranden 1822. Det var ett svårt öde för alla de barn som fått möjlighet att gå i skola. Men Petter Swartz gav inte upp, utan han byggde en ny skola. Den byggdes på en tomt utmed det som i dag är Olai Kyrkogata. Kvarteret heter Smedjan och gränsar även till Repslagaregatan. Där blev det nystart 1824.

Många decennier senare blev Swartziska friskolan upptagen i folkskoleväsendet som högre folkskola med inriktning på yrkesutbildning. Den formen varade sedan till 1940. Det var mängder av ynglingar i Norrköping som här fick en värdefull utbildning i hantverks- och merkantila ämnen. Den var en värdefull plantskola för näringslivet i stan och företagarna väntade på utexamineringarna. Och ända till de sista åren av 1930-talet pågick utbildningen.

Efter att skolan rivits uppfördes ett bostads- och affärshus på platsen.

I en bilaga till tidningen Östgöten med titeln "Norrköping" annonserade Swartziska friskolan i april 1900 om en förestående kurs så här: "Under en tvåårig kurs med i öfrigt vanlig skolundervisning, inrymmande träslöjd och bokföring, beredes hvar elev tillfälle - så såvidt möjligt är efter eget val - börja sin utbildning i snickeri-, jern- och metallarbete, måleri, urmakeri, handel med flere yrken; genom hvilken anordning skolan bildar en lämplig öfvergång från skolan till det praktiska lifvet. Undervisningen fri, böcker, skrif-, rit- och slöjdmaterial fria"

Ansökan skulle ställas till herr Carl Swartz eller till skolans föreståndare herr C J Carlsten.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om