Fredagen 16 februari var Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik gäst i Fredagsintervjun på Kvartal.se med programledaren Jörgen Huitfeldt. Samtalet böljade fram och tillbaka mellan alla de olika konfliktpunkter som är lika självklara i migrationspolitiken som vad amen är i kyrkan.
Fredagsintervjuns format ger lyssnaren chansen att bedöma den intervjuades grader av djup och genomtänkthet. Mikael Ribbenvik trädde fram som en mycket väl sammansatt ämbetsman. Han höll hårt och välformulerat på gränsen mellan regering och regeringsmyndighet. Regeringen beslutar om politiken. Myndigheten utför det regeringen bestämt enligt de lagar och regler som gäller. Samtidigt vårdade han sin offentliga roll; han svarade således på de frågor han fick utan att ta politisk hänsyn.
Mer att läsa: Nu handlar det om chans.
Ribbenvik fick frågor om de ungefär 200 000 anhöriginvandrare som enligt Migrationsverkets bedömningar kan komma att ansöka om uppehållstillstånd i Sverige under de kommande åren. Erfarenhetsmässigt brukar mellan 70 - 80 procent av ansökningarna beviljas. Hur det blir enligt de nya lagar som nu gäller är svårt att säga. Men många kommer att få stanna.
Huitfeldt frågade: Var ska de bo? Vad ska de arbeta med?
Mikael Ribbenvik svarade som det är: Migrationsverket får inte och ska inte beakta sådant när de avgör ärenden. "Integrationsfrågan ska vi inte ta hänsyn till", sa generaldirektören. Vilket naturligtvis är en stor brist i dagens regelverk för invandringen.
De flesta av de cirka 27 000 asylsökande som kom till Sverige förra året tog flyget till Arlanda. Där finns inte alls samma gränskontroller som på bron mellan Danmark och Sverige.
Mer att läsa: Ribbenvik har koll på invandringen.
Det är "väldigt vanligt att vi inte säkert vet identiteten på de asylsökande", sa Mikael Ribbenvik. Denna märklighet beror på att identiteten enligt regelverket inte behöver styrkas utan bara göras "sannolik." Orsaken till detta är den nedärvda bilden av den asylsökande som en "dissident på flykt från en grym säkerhetstjänst", förklarade Ribbenvik. Vilket matchar mycket dåligt mot dagens migrantströmmar som i huvudsak har folkvandringskaraktär där människor från Afrika och Mellanöstern söker sig mot väster och mot norr i jakt på bättre livschanser. Asylrättssystemet är alltmer irrelevant i dessa sammanhang.
Mer att läsa: Snart expert även i Sverige.
Ribbenvik talade indirekt om detta när han nämnde behovet av ett slags World Migration Organisation för att hantera den gränsöverskridande migrationen på motsvarande sätt som till exempel gränsöverskridande hälso - och klimatproblem har sina globala organisationer.
Dagens migrationspolitik har kommit till vägs ände.