Dansar efter bolagens pipor

Svar till Aranda. Peter Butros svarar Florian Aranda som i sin tur har svarat på Butros första artikel om vinster och skolor och veton.

Svar till Aranda. Peter Butros svarar Florian Aranda som i sin tur har svarat på Butros första artikel om vinster och skolor och veton.

Foto: Robert Svensson

Debatt2018-03-01 10:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Nyligen publicerade Skolverket en rapport som belyser hur elever från fristående gymnasieskolor generellt presterar sämre under första året på högskolan trots att de går ut med högre betyg. Den oskäliga betygsinflationen är bara ett av alla de problem med friskolor som Sverigedemokraterna blundar för.

Betygsinflationen finns till för att locka nya elever till friskolekoncernerna och därmed kunna öka vinsten. Lärare har också vittnat om hur de pressas att sätta högre betyg trots att det egentligen saknas skäl för det. Det tragiska är att elever från friskolor knuffar undan andra elever från kommunala skolor till platser på högskolan trots att de generellt alltså är sämre rustade för att klara av utbildningen där.

Under 2017 gjorde AcadeMedia och Internationella Engelska Skolan, två börsnoterade friskolekoncerner, tillsammans en vinst över 600 miljoner kronor. Det är pengar som finansieras via kommunernas skolbudgetar som rinner rakt ut i aktieägarnas fickor istället för till elevernas utbildning. Det är klart att vinsterna oundvikligen påverkar skolan negativt.

Peter Butros: Vi ska ha sista ordet (17/2)

Det finns anledning till att vinsterna möjliggörs inom privata vinstdrivande friskolor. Dessa koncerner har satt i system att minska antalet lärare och dessutom utnyttja obehöriga lärare i större grad. Därför är också lärartätheten generellt lägre i friskolor och lärarlönerna generellt lägre jämfört med kommunalt drivna skolor. Skillnaden i lärartäthet samt lärarnas utbildningsbakgrund bekräftas av statistik från Skolverket. Gällande löneskillnader är det statistik hämtat från lärarnas egna fackförbund.

Att Florian Aranda (Folkbladet 22/2) och hans partivänner inte lyssnar på varken Skolverket eller på lärarfacken är inte särskilt överraskande. Fram till sent 2015 var Sverigedemokraterna för ett kommunalt veto mot friskolors etablering. Då fanns det en majoritet i riksdagen för att införa kommunalt veto. Men det behövdes inte mycket för att Sverigedemokraterna skulle dansa efter de vinstdrivande friskolekoncernernas pipor. Över en natt hade SD svängt i frågan. När det verkligen gäller får elever, lärare och kommunernas skolbudgetar stå undan för riskkapitalisternas intressen om Sverigedemokraterna får välja.

Även om vi i Vänsterpartiet vill återge staten huvudmannaskapet över skolan, så som exempelvis Lärarnas Riksförbund förespråkar, finns det all anledning att samtidigt verka för ett kommunalt veto mot nyetablering av friskolor. Att återgå till ett statligt huvudmannaskap kommer ta tid. Under tiden vill vi ge kommunerna, våra folkvalda församlingar som har huvudansvaret över skolan, rätten att avgöra om ytterligare friskoleetableringar är nödvändigt. Det är en åtgärd som kan införas relativt snabbt och effektivt utan att det i övrigt påverkar dagens skolsystem.

Ett kommunalt veto hade exempelvis inneburit att de kommuner som velat kunna sätta stopp för inte bara vinstdrivande men även religiösa friskolor. Vi i Vänsterpartiet är oerhört kritiska till sådana etableringar. För oss är det en självklarhet att skolan ska vara konfessionsfri. Dessutom kan religiösa friskolor leda till ökad segregation och minskad mångfald. Att både vinstdrivande och religiösa friskolor nu får etablera sig trots kommunernas motstånd är Florian Arandas partivänner ansvariga för.