22-åringen har haft fullt upp i ett och ett halvt år med spel i IFK Norrköping, U21-landslaget och sedan i höstas Dynamo Dresden i tyska andraligan.

Men nu blev det äntligen ett par veckor ledighet.

Sommarträningen har smugit igång på svensk mark och på söndag åker han tillbaka till Tyskland igen.

Artikelbild

Han fick tillstånd av Dresden att byta ut ett löppass med fotboll på Östgötaporten och fanns med på planen när IFK-laget återsamlades efter uppehållet.

– Det var jobbigare än jag trodde och ändå var det ett lätt pass. Men det är skönt att komma igång efter tre veckor utan träning och få några bollpass i sig också, säger Linus när han gästar Sportens podd Vita Stjärnan.

Han har en hel säsong med Dynamo Dresden bakom sig. Det är en stad i halvmiljonklassen från det gamla Östtyskland där han och sambon Malin trivs – och till hösten väntar paret dessutom en dotter.

– Det är en trevlig stad som känns mindre eftersom den är så stor till ytan. Hela staden var ju bombad men nu har de byggt upp allting igen som det såg ut innan. Gamla kyrkor och borgar står upp igen så det är väldigt fint. Gamla stan är jättefin och sen är det skönt att ha nära till både Berlin och Prag. Nu när David Moberg Karlsson har flyttat till Prag är det skönt, både för mig och tjejen, att ha någon man känner nära, konstaterar Linus.

Artikelbild

Mer eller mindre hela staden står bakom den gula klubben.

– Vi hade inte en match hemma under 26 000 åskådare. Trots att vi låg i botten i slutet var alla matcherna slutsålda och arenan tar 32 000. Det är jättebra tryck också. Man har ju tyckt att det var riktigt bra här hemma i Norrköping och allsvenskan men Tyskland är något helt annat. De lägger sina pengar på fotboll. Både mot Hamburg och Köln borta hade vi 8 000 supportrar med oss. Det är grymt faktiskt. Folk kollar träningar och supportershopen är jättestor. Även vanliga dagar i stan går folk omkring i våra tröjor.

Artikelbild

Det är lite krävande supportrar också?

– Ja. Har man mycket supportrar är det mycket på gott och ont. Går det inte bra så kommer man få höra det också. Jag var ju med och skrev in oss i historieböckerna där nere också, med den största förlusten mot Köln. 1–8. Då sjöng de ändå i 95 minuter.

Artikelbild

Under Linus Wahlqvists säsong har tre tränare avverkats i klubben. Nu är Cristian Fiél tillbaka igen och i våras kunde klubben andas ut när kontraktet i andraligan säkrades efter ett par svajiga månader.

Linus har varit ordinarie, oftast som höger wingback, och känner att han har vuxit in på den här nivån, som han beskriver som en klass bättre än allsvenskan.

– Det var ett lagom steg för mig att ta. Varken för stort eller för litet så man känner att man utvecklas och får spela, säger han.

– Jag är jättenöjd med hur det har gått för mig personligen, speciellt det sista halvåret. Det har gått upp och ned för laget men jag har ändå fått spela allt egentligen. Sen är fotbollen annorlunda jämfört med Sverige. Det är mer spring och fysiskt än vad det är taktiskt. Det tog ett tag att komma in i det och orka springa så mycket som de kräver i 90 minuter.

Sporten gjorde en tv-intervju med Linus Wahlqvist som 17-åring på Mallorca-lägret. Inför säsongen 2014 fick han frågan vad han önskade uppnå med fotbollen om han fick drömma ett par år framåt. Svaret, ”att ta IFK till toppen och komma ut i Europa”, har nu uppfyllts med råge.

– Det stämmer. Jag kommer ihåg den intervjun och jag kollade faktiskt på den nyligen, säger Linus och ler.

Det är med andra ord dags för en ny målbild och han behöver inte tänka länge för att leverera svaret.

– I den tyska andraligan är man en tumnagel från den största scenen, alltså Bundesliga. Om man gör ett bra år i Dresden kan man hamna där. Nu känner man att man är så pass nära så man vill ge sitt yttersta varje dag och se hur långt det räcker.

– Det största skulle nästan vara att ta upp Dresden till Bundesliga och göra samma resa som i Norrköping. Att ta tillbaka den gamla jätten från Östtyskland till Bundesliga skulle vara enormt stort. Det fanns en fyraårsplan när jag värvades in att klubben ska vara med och slåss om platserna där uppe och kanske gå upp också, säger Linus.

Den blågula bågen spänns också. Linus Wahlqvist var ordinarie i alla ungdomslandslag men när U21-resan tog slut i höstas återstår bara det stora steget till A-landslaget.

Han står noterad för sex seniorlandskamper men har inte varit med sedan hösten 2017.

– Det är klart att jag jättegärna vill in i landslaget igen. Jag vet om att jag finns där bakom. Sen har de som spelat gjort det så pass bra så det finns inte så mycket att säga. Men en sån som Lustig börjar komma upp i åren också så det är bara att gnugga på i klubblaget, konstaterar Linus Wahlqvist.

Det blir självklart en hel del IFK-snack i podden också. Linus Wahlqvist har sett varenda match under säsongen och noterar en höjning under sluttampen av våren.

– Malmö är nog inte mycket att göra åt men IFK kan nog vara med och slåss om platserna två till fyra, säger han.

Han berättar också att det går framåt med tyskastudierna och att han hoppas på ett ännu bättre andra år i Dresden, nu när han har kommit in i det efter den första säsongen.

Det blir även en lång förklaring om den katastrofala intervjun i Tyskland som, på grund av språkförbistring, resulterade i tveksamma skriverier både där och i Sverige.

Och mycket annat.