Jag förstår inte vad Dolphins håller på med
Jag vet inte om det finns någon sport som svänger så oerhört som basket. I går fick vi uppleva en match i Mässhallen som hade allt. Dolphins-Plannja är en klassiker i svensk basket - och det bevisades återigen i går. Svängningarna i matchen var fler än vad en pendel kan prestera på 40 minuter. 97-108 låter visserligen som klara siffror - men bakom dessa döljer sig en dramatik som får Christer Fugelsangs rymdfärd att blekna.
Krönikan
Ärligt talat blir jag inte klok på detta Dolphins. Tror inte någon i Mässhallen blev det i går kväll.
Ena quartern "Sveriges bästa lag", ja man kör nästan över storklubben Plannja (32-25).
Nästa quarter, den andra, misstag á la nybörjare. Paul Burke exempelvis, en rutinerad proffslirare, kommer in och gör tavlor som kan liknas vid Rembrandts (13-30).
Mediokert
I tredje quartern blir man ett mediokert lag som dock inte tappar mycket i poäng (22-27) eftersom Plannja går på halvfart.
Och så sista quartern, den fjärde. Och den viktigaste, den som avgör allt.
På anslagstavlan står det 67-82, -15 poäng, när det är som värst. Många i hallen börjar misströsta och flera spelare hänger med huvudet.
Då väljer Kelly Grant att plocka sin storväxta lirare, Pawel Mroz och Gabriel Szalay, av banan. Kelly förklarar på presskonferensen efteråt varför han gjorde detta drag:
- Något var vi ju tvungna att hitta på. Vi valde då att skippa längden och stället skicka in snabbare spelare.
Och framförallt duktiga skyttar. För helt plötsligt började David Bergström, Nick Eppehimer, Stefan Grundberg, Derek Stribling och Jeff Viggiano att sätta poäng. 18-2 på några minuter får hela Mässhallen (1122 åskådare, bra siffra med tanke på julstressen) att koka. Så där som bara Mässhallen kan göra.
- Det är något visst att spela här, sa exempelvis en viss Fred Drains (20 poäng och massor av nyttiga returer och steals) efteråt.
Mycket prestige
Frågan är om han sagt samma sak om hans lag stått på den förlorande sidan.
Nu vann Plannja prestigemötet, för övrigt för tolfte gången i rad!, och man gjorde det trots att coachen David Visscher enbart använde sig av sju spelare, medan Kelly Grant gick runt tio gubbar.
Fast tyvärr levererar inte alla i Dolphins. I går svek exempelvis både Paul Burke och Jeff Viggiano sitt lag. Jeff kom visserligen upp till 14 poäng efter 40 minuter, men han har fortfarande mycket kvar att bevisa efter sin skada.
Samma sak gäller Paul Burke. Rent amatörmässiga misstag och blott en "trea" på drygt 18 minuters spel.
Sedan finns det de som levererar. Som Pawel Mroz som satte 19 poäng, men som Kelly ändå inte var nöjd med efteråt.
- Pawel jobbar inte tillräckligt bra i defensiven, var hans omdöme.
Fast Pawel, och Gabriel Szalay, gjorde vad de skulle, d v s suddade ut John Rosendahl. Mannen som satte 36 poäng senast i Luleå verkade ha utmålats som rena skräcken, därför glömde Dolphins spelare bort en kille vid namn Adam Sonn.
Planens kung tillsammans med Fred Drains och Andrew Mitchell. Och en kille som ville bevisa för coach Visscher att han är värd en fortsättning.
Dolphins hade inte sådana profiler i går. Nu får grabbarna ledigt över helgerna och återsamlas 2 januari. Redan 3 januari spelar Dolphins ligamatch igen.
Fyra kvar
- Vi har fyra fighter kvar i grundserien. Dessa måste vi vinna. Jag tror och hoppas att grabbarna mår bäst av att tänka på lite annat än basket efter den här hösten, var Kellys förklaring till den långa vilan.
Vi får se om han gjorde rätt efter den 12 januari när grundserien är färdigspelad.
För Kellys egen del blir det dock inte så mycket julvila, han måste snart bestämma sig för vilka spelare han ska använda sig av efter helgerna.
Annars kan hans egen plats snart också ifrågasättas.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!