Det är på dagen nästan tre år från den lyckliga dagen, när Janne Andersson lyfte Lennart Johanssons stolta pokal tillsammans med Andreas Johansson och Daniel Sjölund i Malmö och hyllades av en hel stad.

En epok är dock snart över.

Janne Andersson sitter i bilen på väg till Sveriges Television för att spela in VM-krönikan, när vi pratar om deras betydelse för IFK Norrköping.

Artikelbild

| Andreas Johansson och Daniel Sjölund lämnar sin klubb och stad och flyttar hem vid säsongens slut. De tar farväl av arenan på söndag.

– Utan de två hade jag kanske inte suttit här, säger han.

Vad tänker du?

– Utan "Ante" och "Daja" hade vi inte vunnit guldet. Utan guldet hade jag knappast blivit förbundskapten heller... Jag brukar tänka på det ibland. När allt kommer omkring är just de värvningarna det absolut bästa jag gjort i min karriär. Det finns ingen tvekan om det.

– "Ante" var den avgörande faktorn för hela vår resa. Hans betydelse för lagbygget, som tog sin början 2012, är oerhörd. Jag kan knappt mäta den i ord. När vi så fick in "Daja" inför 2015 skapade de en unik kombination redan från det första träningspasset.

Arenan och staden tar farväl av de två guldmakarna i mötet med Örebro på söndag eftermiddag.

– De har verkligen satt avtryck på fotbollen och IFK Norrköping under sina år. Både "Ante" och "Daja" har en särskild förmåga och vilja att göra andra bra. Deras ödmjukhet och lojalitet mot laget är och har alltid varit fantastisk, säger Janne.

Låt oss börja med Andreas Johansson.

– Jag har ju haft med honom mer eller mindre i mina lag från han var 14 år. Han var den spelare jag ville ha först och direkt till IFK Norrköping. Han skulle bli – och blev också – själva fundamentet för framtiden. Få visste ju vem han var eller förstod hans storhet, när vi presenterade honom i januari 2012. Det har man onekligen gjort nu.

– Han har, under alla sina sju år i klubben, varit den i särklass viktigaste spelaren för sitt lag i hela allsvenskan. Det finns ingen annan i närheten.

Så värvade ni Daniel Sjölund.

– Jag fick upp ögonen för honom redan under min tid i Halmstad, men han slog igenom i Djurgården och blev kvar där... tills Åtvidaberg värvade honom några år senare. Jag blev riktigt arg över att vi missade honom då, men till slut lyckades vi få honom till Norrköping.

Det blev succé med de två.

– Vem kunde ens ana eller tro att det skulle vara så mycket kvar i de spelarna, när de kom till Norrköping?

Bästa minnet av guldåret 2015?

– Jag vet vad du tänker på... Vändningen mot Helsingborg i den 21:a omgången den 24 augusti, säger Janne utan minsta tvekan om detaljerna.

– Vi låg under med 2–1 med mindre än tio minuter kvar. Daniel Sjölund gör 2–2 och sätter sedan, på övertid, upp bollen för Andreas Johansson, som passar in 3–2 i bortre hörnet och så är matchen över. När vi kramades om på plan efter matchen så viskade "Ante" i mitt öra att "vi lyfter pokalen tillsammans i Malmö". Det var ett speciellt ögonblick.

...och nu flyttar de hem åt varsitt håll, där allt en gång tog fart i Halmstad och Mariehamn.

– Det är vackert på något särskilt sätt. Att de rundar av sina karriärer ger en bild av deras storhet. De vill betala tillbaka.

Janne Andersson följer den allsvenska slutspurten och kampen om SM-guldet från läktaren. Han är mitt uppe i sina förberedelser inför mötena med Turkiet och Ryssland om knappt två veckor och kan se tillbaka mot ett händelserikt år med VM-succén i Ryssland.

– Jag ser väldigt mycket fotboll, men jag tränar ju inte direkt fotbollsspelare längre. Det känns lite konstigt att inte leva sitt liv i en träningsoverall längre. Jag kan sakna det ibland – särskilt nu när det ska avgöras. Jag har ju upplevt det några gånger, säger Janne.

– Livet är lite annorlunda i dag. Det är något annat. Jag trivs verkligen här och nu, men ibland när man reflekterar över saker och ting kan det känns lite konstigt.

Såg du, förresten, tidningen FourFourTwos ranking över världens 50 bästa managers 2018?

– Nej.

Du hamnade på 17:e plats.

– Bara, säger Janne och skrattar högt.

– Jag har inte sett den listan. När kom den ut?