Handboll Jesper Nielsen i Champions League med sitt stjärnspäckade Paris SG. EM:s bäste mittsexa för några månader sedan.

Felix Claar är mitt i handbollsligans kvartsfinalsspel med Alingsås.

Nu var de båda tillbaka i Norrköping och Himmelstalundshallen, båda i blågul tjänst.

Artikelbild

Det är ett sjukt bra facit för en stad vars främsta handbollslag stretar på i den nedre halvan av division 2 på herrsidan.

Nais, NHK och alla ungdomsledare som funnits med från bollek tills dess att de växt ur Norrköpingskostymen, har gjort ett fantastiskt jobb.

Tror de flesta var på plats och bevittnade när han fick sitt NT-guld för 2017.

Många ville prata eller få en autograf från Jesper när han för första gången i karriären spelade landslagshandboll i sin hemstad.

Artikelbild

Det ligger en motsägelse i att de de två bästa handbollsspelarna Norrköping fått fram kommer från en tid och två idrottshallar som gud glömde.

F 13-hallen från tidigt 1940-tal. Sporthallen med sviktande golv från 1970-talet, var ett provisorium redan när det byggdes, som inte ens har godkända mått för handboll. Det ena är en rest från andra världskriget, den andra från kalla kriget.

Artikelbild

Men där, i dessa högst slitna hallar har grunden lagts för en som snart ska spela kvartsfinalen i Champions League med sitt Paris SG. Eller Felix Claar som prenumererat på SM-finaler efter att han flyttade till Alingsås.

Samtidigt måste kanske sporten reflektera över om den har råd att ha vita fläckar som Norrköping på kartan?

Artikelbild

Synd för det är en handboll som går igenom tv-rutan. Drar miljonpublik vid varje mästerskap, folkkärt, trots den allt hårdare konkurrensen. Samtidigt som ett par tusen idrottsfantaster reste till den allsvenska bortapremiären mot Örebro, fylldes Himmelstalundshallen till nära sista sittplats. 3 681 är mer än godkänt för en träningslandskamp.

Förra helgens båda handbollskval för NKIK och Norrköpings IF var fullsatta, båda gångerna, samtidigt som det var allsvensk hemmapremiär för IFK.

Handbollen har en trogen publik, men inte mycket att titta på.

Det var ett lyckat arrangemang som NHK, Nais, Ramunder och Hultic fick ihop med handbollsförbundets egen organisation. Skillnaden är stor från VM 2011 där Norrköping var en av orterna. Bättre och tydligare uppstyrt sedan handbollen bolagiserat sin landslagsverksamhet. Men från klubbarnas perspektiv har det förändrats från kommunens sida när det gäller att få hit arrangemang.

Nu verkar det intresset ljummet. Gränsdragningarna allt fler. Kommunen har börjat ta allt mer betalt, kostnader som i princip ätit upp den lilla möjligheten för föreningarna att få ett överskott på alla idéella timmar.

Att det spelas landslagshandboll i "Himpan" är egentligen en lika stor motsägelse som att de fostras världsspelare i F 13-hallen.

Lite som humlan som flyger, trots att den inte kan det i teorin.