Kommunerna ska gynnas när de tar ansvar för elen

Elektrifieringen i industrisektorn leder till snabbt ökad efterfrågan på el. Den svenska elanvändningen kan fördubblas inom 20 år. Detta är avgörande för klimatomställningen och industrins konkurrenskraft - och därmed jobben.

Daniel Badman är vd i vindkraftens branschorganisation Svensk Vindenergi.

Daniel Badman är vd i vindkraftens branschorganisation Svensk Vindenergi.

Foto: Svensk vindenergi

Debatt2021-07-25 16:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det finns flera bra förslag i vetoutredningen – men det behövs incitament för kommunerna att bidra till elektrifiering och klimatomställning. Det är min övergripande uppfattning om den statliga utredningens betänkande som nyligen landade mitt i en mycket omdebatterad fråga.

Justeringarna av det så kallade kommunala vindkraftsvetot som föreslås i betänkandet En rättssäker vindkraftsprövning har rönt uppmärksamhet och debatten kryddas med påståenden som ”det kommunala självstyret hotas”, ”demokratin undergrävs” eller ”kommuner tvingas etablera vindkraft”.

Efter att ha läst utredningens förslag konstaterar jag att kommunens planmonopol kvarstår. Det är bra. Kommunen ska avgöra var i kommunen det är lämpligt med vindkraft och att ett positivt besked från kommunen är en förutsättning för att kunna lämna in en ansökan om tillstånd. Kommunens översiktsplan pekas ut som ett viktigt instrument. När översiktsplanen utarbetas vägs olika samhällsintressen mot varandra i en demokratisk process där även enskildas rättigheter beaktas.

Enligt förslagen ska kommunens lokaliseringsbesked motiveras, lämnas tidigt i processen och kunna överklagas. Det är bra och förenligt med de principer om saklighet och objektivitet som är centrala vid tillståndsprövningar och all annan myndighetsutövning. 

Förslagen innebär ökad rättssäkerhet. Det är bra. Enskilda medborgare kan påverka utformningen av kommunens översiktsplan och har möjlighet att överklaga såväl kommunens lokaliseringsbesked som länsstyrelsens tillståndsbeslut. Verksamhetsutövare får möjlighet att överklaga kommunens beslut. 

Utredningen innehåller flera bra förslag - men  det behövs mer för att klara den nödvändiga omställningen.

Elektrifieringen i industrisektorn leder till snabbt ökad efterfrågan på el. Den svenska elanvändningen kan fördubblas inom 20 år. Detta är avgörande för klimatomställningen och industrins konkurrenskraft - och därmed jobben. För att möta efterfrågan vill vi se ett nationellt mål för elproduktion. Produktionsmålet bör ha delmål för år 2030, 2040 och 2050 så att elproduktionen kan öka i takt med elanvändningen.

Den klimatdrivna ny-industrialiseringen som just inletts förutsätter omfattande investeringar i elproduktion och elnät. Det är därför bra att utredningen lyfter behovet av planeringsstöd och ekonomiska incitament till kommuner - men om vi ska möta en dubblerad efterfrågan på el bör incitamenten vara teknikneutrala och utformas för att öka kommunernas bidrag till samhällets elektrifiering och klimatomställning. 

Ett teknikneutralt incitament kan utformas så att all fastighetsskatt från all elproduktion överförs från staten till kommunerna där produktionen är lokaliserad. Självklart ska då även fastighetsskatten vara teknik- och konkurrensneutral, uttryckt i öre per kWh.

Runtom i Sverige ställer industrin om till mer klimatvänlig produktion. Billig el är en nyckel och vindkraft har lägst produktionskostnad av de kraftslag som kan byggas ut snabbt och i stor skala. De miljarder som investerats i industrin bidrar till jobbskapande, skatteintäkter och tillväxt, samtidigt som den möjliggör stora och nödvändiga utsläppsminskningar. Men industrins investeringar måste föregås av satsningar på elproduktion och elnät.

Läs mer om