Jag förstår inte Hellberg

IFK Norrköping fem raka utan seger.
Örebro SK hade nio.
Det märktes. När de två ex-storheterna drabbade samman på Idrottsparken i går kväll fanns inte mycket kvar avsjälvförtroende. Det gick så långt att Örebro-klacken vrålade i andra halvlek:
- Våga vinn, ÖSK!
Innan superettan tog sin början i april var Örebro storfavoriter till en av de två direktplatserna till allsvenskan. Man hade i stort sett spelat ut allt motstånd i träningsmatcherna, däribland IFK Norrköpng med hela 5-2.
Men så gick nyckeln till hela ÖSK-motorn, dansken Lars Larsen, sönder. Och vips så fanns det ingen som vågade ta tag i spelet. Naturligtvis ska inte ett lag bara lite till en man, men i Örebros fall verkar det vara sanningen.
Det märktes även i går. Tycker Örebro var dock något vassare före paus, även om chanserna då slutade 2-2. IFK hade två nickar som med bara lite tur hade resultaterat i mål. Dago Funes blev helt fri framför ÖSK-målet men nickade mitt på Peter Westman och Stefan Thordarsson hade en härlig nicktouch på ett kanoninlägg från Mikael Torin som kom in redan i 36:e min sedan Bruno Santos lårskada inte hållit.

Att IFK:s nolla höll ska man tacka Andreas Lindberg för. Första räddningen på ett skott från Ricardo Costa var väl inte årets svåraste boll att mota, men den andra, tre minuter senare, var snubb på omöjligt. Andreas vände i luften och lyckades rädda ner vid marken. Äntligen leverade fjolårets utropstecken år 2005!
Så mycket mer än en farlig nick av inhopparen Aziz Tafer i IFK noterade vi inte i andra halvlek, då båda lagen var livrädda att släppa till något.
Så 0-0 var hur rättvist som helst är slutomdömet. Men ack så bedrövlig underhållningen var!
Snedpassningar, strumprullare och massor av långa bollar på "Bengt" trots att det var planens minste (Thorin var inte med från start) Dago Funes som fått den otacksamma uppgiften att stångas där framme. ÖSK:s försvarsrese Thomas Andersson var huvudet högre än lille Dago som dessutom fick agera tagert player allt som oftast, i stället för att springa i djupled som han är bra på.
Förstår inte heller Stefan Hellbergs idé att sätta ut Abder Kabous till vänster på mittfältetet. Vad fick IFK:s bäste bollspelare ut av matchen i går? Inte ett dyft och det märktes också hur besviken han var när han även blev utbytt efter 73 minuter. Inte ens en blick mot tränar-Hellberg...

Lindberg tillsammans med mittbacksparet Mikael Roth (outstanding) och Anders Whass var de enda som riktigt leverade i går. De övriga måste kunna mycket mer.
Tror knappast att Roland Nilsson (Gais-tränaren) och Kent Karlsson (Åtvidabergs tränare), som båda satt på läktaren, åkte hem till respektive bostad med någon större rädsla inför framtida matcher.
För IFK:s del kändes det ändå viktigt att man fick en poäng i går kväll. Vid förlust hade det säkert snackats om tränarförändringar och spelarbyten på Gnällbänken igen direkt efter slutsignalen. Trycket från supportrarna är som vanligt hårt när det går emot för IFK.

+++ Stopp i semifinalen blev det för de svenska fotbollsdamerna. Visserligen blev det rafflande mot Norge sedan Hanna Ljungberg kvitterat till 2-2 i slutet av matchen. Förlängning 2x15 minuter men i den 18:e min satte Norge 3-2 bakom Hedvig Lindahl och därmed blir det final på söndag mellan Tyskland och Norge.
Sverige har gjort ett svagt EM och framförallt var gruppspelsmatcherna riktigt bleka. Marika Domanski-Lyfors gjorde sin sista landskamp i går och ärligt talat är det ingen som sörjer. Svensk damfotboll behöver nya injektioner och förhoppningsvis kan Thomas Dennerby nu ändra åldersstrukturen på laget och låta våra yngre förmågor, som Josefine Öqvist, Carolina Seger, Lotta Schelin osv får mer utrymme i blågult.