Debatt Försvarets och vindkraftens företrädare är på kollisionskurs över frågan om hur flygvapnet och vindkraften ska samsas om det svenska luftrummet. Miljödepartementet mot Försvarsdepartementet.

Sveriges JAS Gripen-plan behöver stora områden för att träna – dessa går ju ganska fort, och ibland även lågt. Det kan innebära restriktioner för höga vindkraftverk på känsliga platser. De lågflygningsområden som flygvapnet angivit, motsvarar ett område om 16 procent av landets yta. Såväl Malung som Hagfors berörs, liksom östra Norrbotten och delar av Småland och Blekinge. Vindkraft inom dessa områden förutsätter godkännande av Försvarsmakten i ett remissförfarande.

Men nej skriver nu vindindustrins branschorganisation Svensk Vindenergi på sin blogg 18/3): “Regeringen har ett ansvar i att förtydliga Försvarsmaktens instruktion att verka för att skapa förutsättningar att nå energiöverenskommelsens mål om ett 100 procent förnybart elsystem år 2040“. Och man hänvisar till energiöverenskommelsen och det s.k. klimatpolitiska ramverket, som av fem partier antogs förra året - genom att utvidga restriktionsområdena, gör Försvarsmakten det svårare att nå de klimat- och energipolitiska målen, allt enligt Svensk Vindenergi.

Inser Regeringen verkligen sitt ansvar att tydliggöra för försvaret var skåpet ska stå, är andemeningen. Vår reflektion däremot blir om någon av energiöverenskommelsens undertecknare nu börjar känna att man bitit sig i svansen utan att själv tänka på det?

Vid 1925 års försvarsbeslut förutsåg man en varaktig och stabil period av fred. Detta läge kunde inte motivera ett starkt försvar för att slå tillbaka överraskningsangrepp. Ett krig i Europa skulle istället föregås av försämrade internationella relationer och ge tid för nödvändig upprustning. För tillfället behövde Sverige endast ett neutralitetsförsvar för att avvisa andra staters gränskränkningar. En omfattande nedrustning präglade 30-talet. Så kom 1939.

Idag är det Svensk Vindenergi som tagit upp den fallna manteln från 1925 års nedrustningsbeslut, nu med stöd av energiöverenskommelsen och det klimatpolitiska ramverket. Dessa förväntas övertrumfa försvarsintresset, och tuppkammen växer: “Försvarsmakten måste helt enkelt anpassa sig till att verka i ett landskap med betydligt mer vindkraft än idag“ bloggar Svensk Vindenergis VD. (18/3 2018)

Är detta även regeringens uppfattning - behöver vi bry oss om flygvapnets villkor?