Debatt Allt fler äter och dricker på språng och engångsförpackningar blir allt vanligare på gator och torg. Kaffemuggar med plastlock, godisplast och cigarettfimpar hamnar utanför vårt insamlingssystem och blir till skräp. Har vi tur städar kommunen upp skräpet, till dryga kostnader. Har vi otur hamnar skräpet i vattendrag och hav, där det kan stanna i en evighet.

Exakt hur stora de direkta kostnaderna för nedskräpningen är för kommunerna vet vi inte. Men enligt våra uppskattningar kostar skräpet runt två miljarder kronor om året. Om ingen skräpade ner skulle vi med andra ord spara mycket pengar. Då skulle inte heller våra vattendrag och hav fyllas på med ännu mer plastskräp.

Alla kommuner är skyldiga att sätta upp mål och åtgärder enligt Naturvårdsverkets föreskrifter, och för att kunna göra det krävs kunskaper. Men enligt Håll Sverige Rents årliga kommunenkät är det endast tre kommuner i Östergötland som uppger att de har mål och åtgärder. Och bara en av kommunerna har räknat på vad nedskräpningen kostar skattebetalarna.

Inom EU diskuteras just nu förbud för vissa engångsartiklar av plast, som till exempel sugrör och tops. Anledningen är att de är de vanligaste skräpen på våra stränder. Håll Sverige Rent välkomnar dessa kraftfulla åtgärder för att stoppa nedskräpningen. Men det skulle vara ännu bättre om dessa och alla andra artiklar och förpackningar aldrig blir till skräp.

En väg dit är att kommunerna arbetar förebyggande mot nedskräpningen genom att mäta och sätta upp mål och genomföra relevanta åtgärder. Vi ser också att de kommuner som mäter är mer aktiva med kampanjer och projekt som leder till minskad nedskräpning.

Den enklaste och viktigaste åtgärden mot nedskräpningen är att vi slutar skräpa ner. För att nå dit måste vi arbeta förebyggande och få människor att uppmärksamma problemet och samtidigt göra det lätt att göra rätt. Fler kommuner borde arbeta förebyggande, i stället för att lägga stora summor pengar på att städa upp skräpet.