Debatt Folkbladet har belyst det ökande spelmissbruket i ett par artiklar. I båda fallen fokuseras på problem som redan utvecklats till beroende medan faktum är att grunden till spelberoende ofta kan läggas redan i skolåldern och spänner över ett spann mycket vidare än bara nätspelande.

Jag har personligen som f.d. casinoanställd spelat av människor tiotusentals, kanske t.o.m. hundratusentals kronor. Ju längre jag befann mig i spelvärlden, ju närmre kom jag människorna som höll i sedlarna. Med tiden blev det en pina att gå till jobbet.

Jag träffade pensionärer som spelade bort sin ensamhet. Jag träffade pappan som bokat en efterlängtad semesterresa med sonen men kvällen innan spelade bort pengarna till tågresan till flygplatsen. Jag träffade en ung man, mycket knappt myndig, med lättare förståndshandikapp som spelade bort sin bil, som praktiskt taget skakade de sista kronorna ur sin plånbok ner på pokerbordet medan personalen lät det ske. Jag träffade en deprimerad man som satte sig i skuld på närmre en halv miljon på två timmar. Men det som etsat sig djupast fast i mitt minne är den lilla tjej som knappt nådde upp till disken på Casino Cosmopol och som kom en lönefredag för att hämta sin mamma innan hon hann spela upp hela månadens matkassa. Eftersom flickan inte uppfyllde åldersreglerna för att gå in i själva spellokalen så skickades hon hem av personalen, inte i taxi följd av en vuxen utan att gå själv genom innerstan. En timme senare dök ett äldre syskon upp. Han tilläts betala entré, gick in och ledde ut mamman i armen. Ingen åtgärd vidtogs, ingen rapport skrevs, ingen hjälp erbjöds.

Att förbjuda all spelreklam är förvisso ett sätt att minska frestelsen att börja spela eller ta återfall, men att lösa ett så allvarligt och utbrett samhällsproblem genom att förbjuda ”triggerpoints” är en alltför sårbar, och ingen långsiktig lösning. Istället bör vi hantera spelandets problematik på ett långt tidigare stadium. Naturligtvis ska samhället kunna erbjuda funktionell hjälp och stöd för den som redan drabbats och vi välkomnar den nya skarpare lagstiftningen. Dock bör fokus och kraft ligga på tidiga förebyggande åtgärder för att förhindra att fler människor hamnar i tidigt spelberoende. Spelproblematiken startar långt tidigare i åldrarna än när man passerat 18 och får ägna sig åt pengaspel och de facto kan ta del av reklamens erbjudanden. Så kallat datorspelsberoende eller konsolberoende ökar kraftigt bland barn och ungdomar och riskerar att lägga grunden till ett eskalerande spelberoende som är mycket svårt att ta sig ur.

Sverigedemokraterna i Norrköping ser med oro på utvecklingen. Därför har vi lagt en motion till kommunfullmäktige om att samtliga lärare, fritidspedagoger, fritidsledare samt övrig pedagogisk personal på kommunens grund och gymnasieskolor ska ges möjlighet till grundläggande utbildning om spelberoende för att på ett tidigare stadium kunna upptäcka tecken på begynnande spelberoende hos eleverna. Vi vill även att det i kommunen upprättas en handlingsplan för hur skolpersonal ska arbeta aktivt för att motverka spelberoende samt erbjuda stöd till de ungdomar som visar tecken på ett begynnande beroende.

Genom tidiga insatser i samverkan med skolan kan vi gemensamt tackla ett problem som annars riskerar att utgöra ett hot mot den framtida folkhälsan.