Regeringen har i FN röstat ja till avtalet om ett kärnvapenförbud och haft som uttalat mål att skriva under konventionen.

Men varningar har kommit, bland annat från USA:s tidigare försvarsminister Jim Mattis, om att det amerikansk-svenska militära samarbetet skulle kunna försvåras.

Regering har därför tillsatt en utredning för att utreda konsekvenserna för Sverige av ett undertecknande.

Artikelbild

| Den särskilda utredaren Lars-Erik Lundin överlämnade på fredagen utredningen om eventuellt svenskt tillträde till konventionen om ett förbud mot kärnvapen.

Utredaren, ambassadör Lars-Erik Lundin, skriver att den sammanvägda bedömningen av konsekvenserna "leder till slutsatsen att Sverige varken bör tillträda eller underteckna konventionen i dess nuvarande form".

Utan skydd

Lundin pekar bland annat på att den innehåller ett förbud mot avskräckningspolitik.

Det innebär, enligt utredaren, negativa konsekvenser för de Natoländer som förlitar sig på Natos "kärnvapenparaply" som skydd.

I utredningen står att konventionen "direkt slår mot Natos medlemsstater, inte minst mot dem som inte själva har kärnvapen men som skyddas av ett formellt bekräftat kärnvapenparaply."

Samtidigt finns det inga krav på att de länder som har kärnvapen ska nedrusta innan förbudet träder i kraft.

Det innebär att de som känner sig hotade ska avsäga sig sitt skydd innan hotet är borta, säger Lundin.

Försvårar samarbete

Om Sverige skulle tillträda konventionen skulle det, enligt utredningen, försvåra försvarssamarbete med grannländer och Nato.

Då kritiserar vi de fundamentala säkerhetslösningar som de flesta av våra grannländer har, säger Lundin.

Utredaren pekar också på att kärnvapenländerna inte ansluter sig till konventionen och att konventionen dessutom inte har något krav på att ansluta sig till icke-spridningsavtalet.

Därmed minskar möjligheterna till framgång i det globala arbetet för att minska antalet kärnvapen

Konventionen behöver utvecklas, den är inte färdig. Det måste ske för att syftet ska uppnås och för att undvika allvarliga bieffekter för Sverige, säger Lundin på en presskonferens.

Negativa konsekvenser

I utredningen står att ett svenskt tillträde skulle få "mycket betydande negativa konsekvenser."

Problemet från svensk synpunkt är att alla kärnvapenmakter saknas bland dem som undertecknat konventionen, säger Lundin.

Medierapporteringen har tytt på att det finns olika syn på kärnvapenförbudet i försvarsdepartementet och i utrikesdepartementet. Det har dock avvisats av försvarsminister Peter Hultqvist och utrikesminister Margot Wallström.

Wallström är försiktig i sin kommentar till utredarens slutsatser.

”Utredningen belyser flera av frågans centrala aspekter. Inte minst resonemangen om vad som krävs för att nå konkreta framsteg i arbetet för en kärnvapenfri värld är värdefulla”, skriver hon i ett pressmeddelande.

Liberalernas partiledare Jan Björklund är tydligare i sin kommentar på Twitter.

"Sverige ska inte ansluta sig till FN:s kärnvapenkonvention. Skulle försvåra svenska samarbetet med Nato och USA. Utredaren ansluter sig till Liberalernas slutsatser.", skriver Björklund.

Regeringen ska nu skicka utredningen på remiss för att få in relevanta synpunkter.