krönika Visst finns det saker som gör mig både ledsen och förbannad; människors totala avsaknad på vanligt hyfs, tänker då på detta med att med hjälp av de s.k. sociala medierna baktala varandra och på ren svenska prata skit om varandra. Hur blev det så här egentligen? Då jag själv inte känner något större behov av detta sätt att kommunicera väljer jag idag att bara ägna mig åt att förmedla tankar om vad som gör mig glad, upprymd och hur positiviteten påverkat, och påverkar just mitt liv. Olika

personer som fortfarande betyder väldigt mycket för mig; och jag tänker just nu på en alldeles speciell person nämligen en mycket god vän vid namn Bengt.

Bengt har passerat de 70 och denna ålder är anmärkningsvärd då personen i fråga föddes med Downs syndrom. Någon så kärvänlig, humoristisk och snäll person finns det inte så många av, jag lovar. Kort sagt en unik människa som jag har haft den äran att ha som kompis under många år, dels i mitt arbete och även privat. En annan sak som gör mig glad det är när jag ser och hör att andra människor gläds åt det jag förmedlar. Då tänker jag så här: det är väl inget fel i att tycka om sig själv ibland, att slå sig för axeln och utropa: Det där gjorde du bra gubben! Om nu andra far illa av detta självtyckande då är det väl bara att beklaga! Att veta att mina nära och kära har det bra betyder väldigt mycket och känslan av att få hålla Ester, vårt lilla barnbarn; det vackraste som för närvarande finns, detta är en salig känsla av lycka.

Samvaron med djur hör också till vardagens höjdpunkter, jag ser alltid till att ha lite hundgodis med mig till glädje för dom vovvar jag träffar. På ett boende för demenssjuka finns några av dessa ljuvliga hundar som har blivit de bästa kompisar. Mat tillhör förstås livets höjdpunkter och att lyckas med den där gräddsåsen till kycklingen med alla dess ingredienser toppat med riktig apelsinsaft det är mumma det! Andra saker som gör mig glad det är det där lilla samtalet med någon som av olika anledningar har kommit till vårt land, många har så mycket att berätta och man bör ge sig tid att lyssna. En annan sak som hör till det vardagliga är ju förstås bara den känslan att känna sig trygg i sitt boende, sova i en varm och skön säng, äta mig mätt varje dag, ställa mig i duschen och känna mig ren och betala mina räkningar. Trots årstidens mörker känna att vi kanske behöver det här för att senare uppskatta den ljuvliga våren som ju finns långt där borta. Och vår sjukvård har jag berömt tidigare och kommer så att göra, dessa människor som strävar och arbetar för oss med som jag tycker, låga löner och hårda arbetspass. Ett uppmuntrande ord betyder så mycket! Och i höstkvällen avnjuter jag en mörk julöl, och: njuter av livet. God fortsättning!