Saknas som aldrig förr: Behöriga lärare

Andelen behöriga och legitimerade lärare i grundskolan minskar. Det syns heller inga tecken på att klyftorna mellan skolor och kommuner minskar.

21 mars 2017 15:53

Skollagen kräver att fast anställda lärare ska vara utbildade och legitimerade för de årskurser och ämnen de undervisar i. Men i grundskolan har andelen legitimerade (mätt i heltidstjänster) sjunkit, från 72,7 procent förra läsåret till 71,4 detta läsår. Minskningen märks i 208 av landets 290 kommuner och mest i Högsby, Åsele och Dals-Ed där behörighetsläget rasat med hela 15 procentenheter.

Även i förskoleklassen och grundsärskolan har behörighetsläget försämrats medan det förbättrats något i gymnasieskolan: från 79,1 procent till 79,6 procent behöriga och legitimerade lärare (heltidstjänster).

Går inte ihop

Förklaringen till att läget försämrats i grundskolan är att den tagit emot fler elever, inte minst nyanlända elever. Samtidigt uppmuntras skolhuvudmännen av staten att öka personaltätheten och detta i ett läge där det råder stor brist på lärare. Behovet är alltså långt större än tillgången och skolorna har fått göra en mängd avsteg från behörighetskraven.

Jag kan inte dra någon annan slutsats än att rektorer har väldigt svårt att hitta behöriga lärare, på ett sätt som vi inte sett tidigare, säger enhetschef Niclas Westin vid Skolverket.

Regionalpolitik

Samtidigt syns inga tecken alls på att de stora skillnaderna mellan kommunerna minskat. I Vadstena är nio av tio lärare legitimerade. I Norberg, Ragunda, Sollefteå och Laxå är de legitimerade lärarna i minoritet (43-48 procent.)

Detta är inget skolan kan lösa ensam. Man måste bredda frågan till att också handla om var i landet folk vill bo. Vi vet att det är få som kommer från mer glest bebyggda områden som utbildar sig och sedan flyttar tillbaka. Det är en regionalpolitisk fråga, säger Niclas Westin.

På skolnivå är skillnaderna ännu större. En handfull grundskolor har 100-procentig behörighet, medan några andra ligger på 10-15 procent. Lärarförbundet konstaterar i en rapport att skolor med elever från högutbildade hem har större chans att få god behörighet än skolor där behoven är större.

Det är en spegel av den ojämlikhet vi ser växa i skolan. Men lärarbristen ska inte bäras av de barn som behöver skolan mest. Vi måste värdera högre att ta sig an de svåraste undervisningssituationerna, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).

"Starkt besked"

Fridolin (MP) ser ändå en positiv del i utvecklingen:

Det är ett starkt besked från landets skolor att investeringarna vi gör kunnat leda till 16 500 nyanställda på ett år. Men det finns inget förråd av behöriga lärare. Anställer man fler så påverkar det andelen behöriga. Därför är det viktigt att det finns vägar att läsa in sin behörighet, säger han till TT.

Hela två tredjedelar av de som nyanställts i skolan det senaste året saknar lärarexamen. Det som krävs är en utbyggd lärarutbildning, enligt Fridolin.

Vi har under alldeles för lång tid utbildat för få lärare. Därför bygger vi nu ut lärarutbildningen, inte minst med fler möjligheter för andra akademiker att läsa in behörigheten, säger han.

Frågan är om kulmen har nåtts eller om behörighetsläget fortsatt kommer att försämras.

Det som kan tala för att det inte blir sämre är att skolan inte har samma påfyllnad av elever som de två senaste åren. Det skulle tala för att skolorna under lite mer ordnade former kan kompetenssäkra sina verksamheter. Då kan nivån stabiliseras för att undan för undan bli bättre. Ges de obehöriga som anställts en bra introduktion kanske de blir intresserade av att utbilda sig till lärare, säger Niclas Westin.
Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
TT