De träffades när de båda studerade på universitet i Luleå, Rosita från Skåne och Jari från Ångermanland. 1980 var de utexaminerade och skulle flytta vidare för att starta upp sitt liv.

– Jag ville inte bo för långt norrut där det är för mörkt, för kallt och för lång vinter, säger Rosita Nyqvist som då satte Gävle som gräns.

– Och för mig var det alldeles för lite vinter söder om Jönköping. Så vi hade ett spann på kartan som vi tittade på, säger Jari Nyqvist.

Artikelbild

| I villan har de bott sedan 1981 och här vill de också bli kvar så länge de kan.

Jaris yrke som ingenjör fick vara det som bestämde orten. Rositas lärarutbildning anade de skulle ge jobberbjudande vart de än hamnade.

– Jag valde på ett jobb här, på Stal-Laval, och ett i Torshälla. Egentligen hade vi redan bestämt oss för Torshälla men chefen i Finspång ringde faktiskt och övertalade mig. Och tur var nog det för företaget i Torshälla finns inte längre kvar, berättar Jari.

Sagt och gjort, den 16 juli 1980 gick flyttlasset från Luleå till Finspång. Och fem dagar efter det började Jari att jobba, samma dag som Bengt Baron tog OS-guld i Moskva.

– Två dagar senare tog även Pär Arvidsson OS-guld och då äntligen förstod våra familjer och vänner vart vi hade flyttat. Många trodde att vi hade flyttat till Gullspång i Västergötland men efter OS så hade ju Finspång placerat sig ordentligt på Sverigekartan, säger Rosita.

Artikelbild

| Orientering, badminton, volleyboll, golf och nyårsrevyn - olika föreningar och forum gav dem tryggheten av ett nätverk utan familj och släkt i närheten.

Rätt snart hittade de sitt hem i villan i Viggestorp. Vännerna fann de både via jobben och för att de engagerade sig i olika idrottsföreningar på sin fritid. Att de inte hade familjen nära gjorde inget. Grannarna ställde alla upp för varandra när det fanns småbarn i området och turades om att vara barnvakter. Precis som idag när tre familjer i området har katter ihop som de turas om att vara kattvakter åt under jullov och semestrar.

– Av de som flyttade till Finspång samtidigt som oss är det i stort sett bara vi kvar. De andra kom hit med inställning att de skulle ge Finspång ett par år men så tänkte aldrig vi. Vi hade en annan attityd och det var nog också därför som vi rotade oss bättre, säger Rosita.

– Nej, vi har nog aldrig ens tänkt tanken att det var tillfälligt eller att vi kanske skulle flytta härifrån. Det är här vi har tänkt bli gamla, säger Jari.

– Ja, och det är vi ju på god väg att lyckas med också, säger Rosita och skrattar.