Jordkonsulten Niklas Vestin har just lanserat begreppet ”earthsquaremeter”, ungefär jordkvadratmeter på svenska.

Gräv upp en meter gräsmatta, ta bort asfalt eller en kvadratmeter plattor på uteplatsen och sätt växter där i stället.

Idén fick han när årets earth hour-timme närmade sig. Varför inte skapa en likadan kampanj för jorden, tänkte Niklas.

Artikelbild

| En frodig köksträdgård är drömmen för många. Blanda grönsaker och blommor för att få en mer levande odling.

Om alla som har en bit mark tar bort en kvadratmeter asfalt eller gräsmatta så skapas det massor med nya landningsställen för bin, humlor och insekter och vi får en större mångfald i trädgården. Ett enkelt sätt att bli klimatsmart på som gynnar alla, säger han.

En frisk jord

För Niklas Vestin är en bra, frisk jord nummer ett. Klimatförändringen påverkar jordens humuslager som krymper och alltmer odlingsjord läggs under asfalt och betong. Desto större anledning att vara snäll mot jorden i sin egen trädgård.

En handfull kompost innehåller lika många mikroorganismer som det finns människor på jorden. Ett myller av liv som ger tillbaka i form av bättre skörd och giftfri mat, säger han.
Artikelbild

| Att odla ätbart i ett naturligt ekosystem är ett alltmer expanderande intresse. Svartrot, som gör sig i sallader, är en av många fleråriga ätliga växter som passar. Andra exempel är brännässla, löparfetblad och ryssgubbe.

I takt med larmrapporter om färre insekter och sämre jordar flödar fantasin när det gäller att odla. Nya metoder testas och gamla lyfts fram i ljuset igen.

Luftig bädd

Artikelbild

| Bokashi ger den som bor i lägenhet möjlighet att ta till vara sin kompost. Med ett par hinkar och ett strö laddat med mikroorganismer samlar man sitt organiska avfall i hinkar med tätslutande lock.

Hügelbädden är ett exempel. Ordet kommer från tyskan och betyder högbädd eller kullodling. Samtidigt som man gallrar sly eller unga träd lägger man en odlingsbädd direkt på marken med stammarna som kant. Innanför görs en luftig bädd av pinnar, kvistar, löv och torra rester som blandas med gödsel och god jord. Man får en helt ny odlingsyta utan att det kostar en enda krona. Och ett myllrande mikroliv dessutom.

I en naturlig skogsträdgård frodas också insekterna. Begreppet har lyfts fram de senaste åren och förra året utsågs Philipp Weiss och Annevi Sjöbergs bok ”Skogsträdgården: om att odla ätbart överallt” till årets trädgårdsbok. Metoden går ut på att odla i ett naturligt ekosystem, en skog eller en lund, och att satsa på ätbara perenner, bär och frukter som kan överleva i den naturlika miljön.

Artikelbild

| Hydroponisk odling har fått ett stort genomslag på bara ett par år.

Odla i vatten

Att hålla jorden frisk och full av liv engagerar många, men en ny grupp i den gröna världen är de som odlar helt utan jord. Hydroponisk odling har gått från noll till hundra på bara ett par år. Tekniken att odla i vatten under ljus året om utvecklas hela tiden och i dag finns det ganska enkla odlingsredskap för att lyckas. Fördelarna är den rena hanteringen och att det växer fort, nackdelen möjligen att känslan med jord under naglarna försvinner. Men för den som bara har en fönsterbräda att odla på kan resultatet bli fantastiskt.

Artikelbild

| Gör egna växter av sticklingar i stället för att köpa nya.

Med det ökande intresset av att odla sin egen mat hittar också mindre kända metoder in i den gröna världen. Bokashi är perfekt för den som bor i lägenhet och ändå vill kompostera. En japansk metod som har en lång tradition. Med ett par hinkar och ett strö laddat med mikroorganismer samlar man sitt organiska avfall i hinkar med tätslutande lock. När första hinken är full låter man den stå orörd i ett par veckor. Fermenteringsprocessen gör att innehållet förmultnar direkt när det kommer i kontakt med syre i jorden. Då kan balkonglådan, pallkragen eller bänken fyllas med näringsrik mylla.

Gratis biokol

Artikelbild

| En bikupa mitt i fruktträdgården ger större skörd.

I Stockholm har återvinningscentralen i Högdalen blivit ett populärt utflyktsmål eftersom man kan hämta gratis biokol där. Biokol bildas när trä förbränns utan syre, som i en kolmila. Biokolet laddas med till exempel urin eller bokashi, grävs ner i jorden och ger ett långvarigt näringstillskott.

Ju mer kol som grävs ned desto klimatsmartare trädgård – något många strävar efter nu.