Neddragningar, "tuffa år framför oss" och "kärv ekonomi" är ord och fraser som blir allt vanligare när media rapporterar om Sveriges kommuner. I sociala medier pågår diskussioner om orsakerna. Medan vissa hänvisar till lågkonjunktur och demografiska förändringar, menar andra att det är höga kostnader för flyktingar som orsakar pengabristen. Så varför ser det då ut som det gör? Petter Skill är ekonomidirektör i Norrköpings kommun och Folkbladet tog ett snack med honom om läget i kommunen och orsaker till att det just nu måste skäras ned i verksamheter och sparas in pengar.
– Den mest övergripande förklaringen är förändringar i den demografiska försörjningskvoten, det vill säga skillnaden mellan de som är i behov av mest kommunal service, alltså äldre och yngre, och de som jobbar och genererar skatt. Det här är inte bara ett Norrköpingsproblem, utan ett Sverigeproblem, som vi har sett komma under en lång tid. Så det är ingen överraskning för oss, säger han.
I Norrköping ökar antalet äldre och antalet yngre i relation till de som jobbar. Under 2019 har kommunen påbörjat arbetet med att anpassa verksamheterna till de förutsättningar som råder med minskade intäkter. Så sent som under torsdagen rapporterade Folkbladet om att vård- och omsorgsnämnden måste banta sina kostnader med 150 miljoner kronor nästa år. Och behoven i sektorn och i Norrköping är större än de medel som finns till förfogande – inte ens att kommunen nästa år tilldelas cirka 50 miljoner av de extra 5 "välfärdsmiljarderna" räcker:
– Det krävs ännu högre belopp för att möta de försämrade försörjningstalen och bibehålla kvaliteten i verksamheterna, menar Petter Skill.
Utöver dessa "extramiljarder" vill staten genom "utjämningssystemet" garantera att alla medborgare i landet får en likvärdig kommunal service. Systemet består av fem delar, där Petter Skill lyfter fram inkomstutjämningen och kostnadsutjämningen som de två viktigaste. Inkomstutjämningen är delvis statligt finansierad, och räknas ut efter skattekraft. Av Sveriges 290 kommuner betalar de 12 med högst skattekraft en avgift medan resterande 278 får ett bidrag. Norrköping hör till en av de sistnämnda. Kostnadsutjämningen jämnar ut skillnader mellan kommuner beroende på exempelvis demografi. Även här har Norrköping tilldelats medel varje år. Förändringar i hur man räknar ut summan gör nu att Norrköping tilldelas mindre pengar än tidigare.
– Vi tappar en del intäkter på den nya kostnadsutjämningen jämfört med det gamla systemet. Det finns dock ett införandebidrag som gör att man inte kan tappa mer än en viss summa per invånare för år 2020, vilket för Norrköpings del innebär en försämring med cirka 35 miljoner kronor. Utan införandebidraget skulle summan ha uppgått till en försämring med cirka 100 miljoner kronor.
I sociala medier diskuteras ibland att kommunernas sparkrav skulle ha med antalet flyktingar att göra. Men det tror inte Petter Skill:
– Grundorsaken till det kärva ekonomiska läget är den demografiska utvecklingen, och den demografiska försörjningskvoten skulle annars ha varit ännu sämre, menar han.
Rent siffermässigt menar Petter Skill att Norrköping står sig rätt väl jämfört med många andra kommuner, då man exempelvis haft relativt höga resultatnivåer de senaste åren.
– Vi har haft ett resultat på över två procent av skatter och bidrag de senaste åren och har en buffert. De goda resultaten de senaste åren beror bland annat på intäkter från reavinster och exploateringsintäkter.