På promenad med Prinsen av Norrköping

En promenad med artisten Markus Krunegård, 39, är som att gå i en textrad från ett av hans många album. "Norrköping är hemma", säger han.

31 december 2018 11:00

Vi har lånat och skrivit om rubriken en smula från Markus Krunegårds album "Prinsen av Peking", som kom i oktober 2009. Han bor visserligen i Stockholm, men har och kommer aldrig lämna sin barndomsstad med sitt eviga favoritlag.

Han ställer frågan innan vi ens tagit de första stegen från en arena till en annan.

– Blir det några nyförvärv?

Ni förstår.

Samtalsämnet var, till en början, givet, när en gammal sportchef, som följt IFK Norrköping längre än det egentligen är nyttigt i jobbet möter en artist, som andas, lever och är IFK Norrköping i sitt supporterhjärta.

– "Totte" är väl på gång?

Det är bara en tidsfråga. Han kommer hem.

– Hans kontrakt går väl ut snart... Han kan ju inte spela i division 3 i Tyskland. Det går inte. Han är riktigt dyr i dataspelet Football Manager. Du kan inte köpa honom där. Jag har försökt. Det är omöjligt. Det är likadant med Alexander Fransson. Klubbarna är kanske lite snällare mot varandra på riktigt.

Christoffer "Totte" Nyman kan ta över kaptensbindeln.

– Det skulle vara fint, säger Markus och låter ett ögonblicks vitblå anda bli hängade, när vi går över den vilda strömmen.

– Simon Thern skulle också passa som kapten. Han är skicklig och vågar också säga vad han tycker... Fotboll är underhållning. Ibland blir det så allvarligt så det blir tråkigt. Det är svårt.

Markus Krunegård föddes i Norrköping den 6 april 1979 och växte upp i Röda Stan, som firade 100 år i somras. Han flyttade till Stockholm för knappt 20 år sedan, men barndomsstaden lever i allra högsta grad i hans liv.

– Det var viktiga år i mitt liv. Du blir den du är där man bor... Jag har snart bott halva mitt liv i Stockholm. Saker och ting förändras, men Norrköping är hemma. Jag säger det själv.

Många av dina texter handlar om din tid och uppväxt här.

Svaret dröjer.

– Förlåt. Jag kom bara att tänka på den där backen där borta. Jag brukar springa här, när jag är hemma och backen borta vid Arbis är alltid lika jobbig. Var var vi?

Norrköping.

– Norrköping finns alltid. Ibland kan jag ställa frågan och känna "är du inte klar med Norrköping?", men jag skriver från mina egna erfarenheter och relationer. Det är grunden i allt jag gör. Jag är för dålig att hitta på. Jag är ifrån Norrköping och trivs mycket bra med det.

Som din "På promenad"?

– Jag hade precis blivit pappa för första gången, när jag skrev "På promenad". Den var med på min platta "Mänsklig värme", som kom 2012. Den var med på låtlistan under turnén nu. Låten väcker många minnen och sträcker sig över generationer.

I början av hösten släppte han ”I huvet på en idiot, i en bar, på en ö, i ett hav, på en ö, i en bar, i huvet på en idiot”. Det har gått fyra år från albumet "Rastlöst blod" och en 13 månader lång sjukskrivning 2016–2017, men på gränsen till det nya året kan han se tillbaka på ett, som han uttrycker det, fantastiskt år.

– När det var som värst, när jag knappt orkade gå ner till närbutiken och handla, trodde jag aldrig att jag skulle stå på en scen igen och möta publiken. Det kändes så otroligt långt borta. Jag var utbränd. Jag var helt slut, säger Markus.

Sakta, men säkert kom livet tillbaka.

– Jag känner mig oerhört tacksam.

– Det är lätt att ta saker för givet och människan kan bli gnällig om man inte har ett snyggare skrivbord eller högre lön, men allt är en färskvara. Jag har blivit mer medveten och fått perspektiv. Jag vill behålla den här känslan.

Som är...?

– Man pratar om "bara man gör sitt bästa är det ok". Jag tycker det är överskattat. Medelmåttigt duger. Livet blir lite skönare av det.

2019?

– Det blir ett medelmåttigt år, säger han och skrattar.

En ny skiva finns redan i tankarna.

– Det kommer, men jag har påmint mig själv om min utbrändhet och lovat mig att andas lite mer. Bara för du sitter på tio låtar så behöver man inte ge ut en skiva direkt. Det blir oftast lite bättre om man har mer material att välja på.

En ny turné planeras till sommaren.

– Det bokas på. Man kan säga mycket om turnélivet, men att komma ut och spela inför publik är lön för mödan. Det är en otrolig ynnest. Det är finalen på skrivandet, jobbet i studion och intervjuerna, som alltid är när man gör en ny skiva.

Vi står plötsligt mitt i IFK Norrköpings omklädningsrum.

– Jag har aldrig varit här förut. En sån bonus. Det är lite skillnad mot en intervju över telefon eller vid ett bord. Får jag filma lite?, frågar han IFK Norrköpings Mårten Jacobsson.

Ett snabbt "ja" följs av en ny fråga.

– Var är "Antes" plats?

Någon minut senare sätter vi oss i hörnet, där lagkaptenen Andreas Johansson och Daniel Sjölund skapade en framtid för IFK Norrköping.

En stadens son just på den här platsen?

– Vad ska jag svara på det? Det känns stort. Jag vet inte vilken prestation jag gjort för att få göra det.

Du har väl vunnit Champions League med IFK Norrköping?

– Ha, ha, ha... Du tänker på Fotball Manager. Jag ser alltid till att vi vinner Champions League, men jag fuskar. Fråga mig inte varför, men jag vinner alltid med fusk.

På promenad med…

Namn: Markus Krunegård.

Född: Den 6 april 1979 i Norrköping.

Familj: Fru Sofie och barnen Helli, 7 år och Bella, 8 månader.

Bor: På söder i Stockholm.

Yrke: Artist.

Vår promenad: Markus Krunegård hoppade av turnébussen med sin rullväska och en vitblå halsduk runt halsen utanför Arbis några timmar före sin spelning på hemmaplan. Vi gick genom Drags, över den pulserande Strömmen, längs hans egen joggingslinga, upp för trapparna förbi den gamla replokalen i Strömvillan, blev utskällda av ett par hundar på Humpgatan, över Södra Promenaden och till IFK Norrköpings omklädningsrum på Östgötaporten.

Favoritplats: Mamma Kyllikkis hemtrakter vid Torne Älv i Tornedalen. Det är riktigt fint där.

Favoritlag: IFK Norrköping.

Favoritserie på tv: Det är kul med serier. Jag vet faktiskt inte när jag såg en film senast, men min favoritserie? Det finns många. The Wire, Sopranos och Game of Thrones.

Favoritmat: Sjögrässallad.

Vad lyssnar du helst på? Det är en otrolig blandning. Det blir gärna så med alla möjliga spellistor, som flyger fram och tillbaka med kompisar.

Hobby: Jag försökte bli beroende av tv-spel för några år sedan för att ha något att göra, men det blir mindre tid för det som tvåbarnspappa. Jag har lärt mig uppskatta att springa. Det blir inte särskilt snabbt eller långt, men det är härligt.

Styrka: Jag har en massa energi. Det är väl bra...

Svaghet: ...men det visade sig också vara en svaghet med tanke på att jag blev utbränd och sjukskriven. Jag är ganska otålig också.

Motto: Medelmåttigt är helt ok.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Mats Willner

Ämnen du kan följa