Krönika Jag pratar om våldet och kriminaliteten på en av Stockholms gymnasieskolor med en skolkurator och polisman. Båda känner väl till skolan. Kuratorn har jobbat där tidigare och polismannen har tvingats till många utryckningar på grund av de återkommande slagsmålen. Båda ger samma dystra beskrivning av den verklighet som den här skolan befinner sig i; narkotikahandel, häleriverksamhet och prostitution. Kuratorn berättar om oengagerade lärare som tröttnat och bara försöker överleva dagen och hur okända ungdomar inte bara hänger på skolgården och inne i lokalerna utan också tar sig in på lektionerna och stör undervisningen.

Droghandeln sker helt öppet och hon har själv träffat några av skolans flickor som prostituerar sig. Ingenting görs från skolledningens sida trots att den organiserade brottsligheten sker helt öppet på skolområdet.

Polismannen säger att resurserna inte räcker till för att ta itu med den kriminalitet man vet förekommer på skolan.

Skolan ifråga är naturligtvis inte representativ men det finns anledning till oro.

Statistiken talar sitt tydliga språk; anmälningarna om fysiskt våld i skolorna ökade med över 25 procent 2017 jämfört med samma period året innan enligt Arbetsmiljöverket.

Av 295 anmälningar om allvarligt fysiskt våld i grund-och gymnasieskolan som gjordes till och med augusti 2017 handlade över 70 procent om elever som brukade våld mot lärare eller annan skolpersonal.

Samtidigt sjunker skolresultaten. Enligt Skolverkets rapport ”Invandringens betydelse för skolresultaten”, har den ökande andelen elever som invandrat till Sverige efter ordinarie skolstart haft en helt avgörande betydelse för den minskande behörighetsgraden till gymnasieskolan sedan mitten av 00-talet.

I det kritiska läge som råder i många svenska skolor väljer regeringen med stöd av C och V att låta 9000 afghanska män utan asylskäl stanna i Sverige om de slutför sina gymnasiestudier.

Förslaget har sågats av både Lagrådet och Kammarrätten i Stockholm och Migrationsdomstolarna i Malmö och Stockholm har underkänt den så kallade gymnasielagen.

Migrationsverket förstår inte hur lagen går ihop med regeringens mål att minska antalet asylsökande till Sverige.

Det gör inte jag heller. Och jag förstår inte hur skolan ska klara av en ytterligare belastning i en redan ansträngd situation.

Varifrån ska alla lärare hämtas? Hur ska man hantera det kaos som redan är en realitet på så många skolor?

Eftersom lärarnas intyg om närvaro och betyg kommer att avgöra om en elev får stanna i Sverige eller inte kommer pressen att öka på gymnasielärarna.

Kommunstyrelsens socialdemokratiska ordförande i Botkyrka vill bland annat satsa på frukostpåsar i grundskolan som ett led i det våldsförebyggande arbetet i kommunen.

Den typen av verklighetsfrämmande åtgärder är lika ineffektiva som den tidigare rikspolischefens ”tafsa inte”-armband mot sexuella övergrepp eller, som nu senast, broscher mot hot och våld på sjukhus.

Det går som bekant dåligt för Socialdemokraterna just nu. Opinionsundersökningarna tyder på att partiet kommer att göra sitt sämsta val någonsin. Priset för att hålla Miljöpartiet på gott humör är förödande högt.

Migrationsfrågan har dessutom fått ny aktualitet sedan en asylaktivist tagit lagen i egna händer och utfört ett sannolikt luftfartssabotage. Ett flygplan med en avvisad man från Afghanistan hindrades från att lyfta från Landvetters flygplats eftersom aktivisten vägrade att sätta sig. Den ordning och reda inom migrationspolitiken som statsministern så ofta talar om lyser ännu så med sin frånvaro.

(Både skolkuratorn och polisen har slutat sina jobb och arbetar idag inom andra områden.)