Låt gärdsgården rama in trädgården

Skippa det vitmålade fabrikstillverkade villastaketet. Bygg en gärdesgård av naturens material i stället.

Den blir ett gediget inslag i miljön, med kulturhistoriskt värde och stor charm.

10 september 2018 08:01

På Överjärva gård utanför Stockholm löper gärdsgårdarna meter efter meter. De grånande slanorna ger liv åt miljön och andas historia och traditioner.

Ulla Alm vakar över området med sin vita herdehund Nemi. Hon är ordförande i föreningen Kulturlandskaparna som håller kurser i gärdsgårdsbygge, och värnar om att kunskaperna inte går förlorade.

Gärdsgården är en del av vår kulturhistoria. Den är också väldigt praktisk – rådjuren hoppar till exempel oftast inte över den eftersom de behöver mer plats för rumpan. Men framför allt är de ju så vackra, säger hon.

Stänga in eller ut

I Sverige har gärdsgårdar byggts ända sedan människan blev bofast, berättar Ulla.

Tidigare rörde man sig med djurbesättningarna, men när människan började odla kom behovet att stänga djuren ute från odlingarna.

Från början handlade det alltså snarare om att hindra djuren från att komma åt slåtterängar, där hö skulle tas, eller från trädgården närmast huset. I dag är främsta syftet att stänga in djuren i hagar.

Till Ullas kurser kommer folk som vill sätta en ny gärdsgård där det tidigare funnits en – men också de som vill rama in sin villatomt.

Undertryckt gran

Materialet som används är gran. Ene kan fungera till störarna, bara den är rak nog.

Förr var man ju i skogen jämt och hade materialet framför näsan. I dag kan man gärna fråga någon skogsägare om man får hämta material innan de ska gallra ett område, säger Ulla. Hon tipsar om att det är de undertryckta granarna man ska välja, de som inte kommit upp för att andra, större träd står i vägen.
Det är bra och kompakt virke, man ser på årsringarna som är smala och täta att de har växt långsamt. Välj raka stammar!

Virket behöver inte torka, det är bara att börja bygga direkt.

Slana, stör och vidja

Det finns olika benämningar på gärdsgårdens delar. Här används Ullas ord som hon lärde sig som barn i Roslagen; staketstolparna kallas störar, de tvärliggande stammarna slanor och själva bindningarna heter vidjor. Störarna och slanorna görs av granens stammar, vidjorna av de avkvistade grenarna.

Ta grenarna underifrån, och välj bara levande, starka grenar. De måste vara superfärska, plocka bara så mycket du kommer att använda under dagen, säger Ulla Alm.

Vidjorna ska värmas innan de kan användas, Ulla brukar lägga dem på en öppen eld.

De ska ligga ungefär en halv minut, mer eller mindre beroende på tjocklek. De ska vara varma när du använder dem, så lägg på en i taget om du är nybörjare.

Elden använder hon också för att sota nederdelen av störarna som ska sättas i marken.

Det stänger porerna i träet och förhindrar att de börjar ruttna.

Sitter i händerna

Man behöver inte vara två för att bygga gärdsgård. Tvärtom tycker Ulla att det är skönt att arbeta ensam. Lägger man de tyngsta slanorna i botten behöver man inte lyfta dem så högt.

Principen är hyfsat enkel – men Ulla tycker man ska passa på att gå en kurs i stället för att läsa en bok eller kolla på ett Youtubeklipp.

Hantverket sitter ju i händerna, i kroppen, säger hon.
Hur lång tid tar det?
Det svarar jag inte på! Det tar den tid det tar. Jag räknar inte tid.
Ordlista

Stör – stolpe

Slana – tvärliggande stam

Vidja – avkvistad gren


Bygg en gärdsgård – steg för steg

+ Kvista av slanor och störar. Skala av barken längsmed så att insekter inte flyttar in.

+ Ta ut riktningen du ska bygga i – den ska vara spikrak! Spänn upp en lina att följa. Så fort gärdsgården ska svänga – bygg ett hörn och ta ut ny riktning.

+ Börja med att sätta ut störparen. Spetsa störarna i botten – de ska inte vara vässade som blyertspennor, utan ena sidan ska lämnas orörd. Sota den nedre delen av stören. Gör hål med spett och knacka ned dem. Det är viktigt att de står parallellt. Avståndet mellan störparen varierar mellan 60 centimeter och en meter, beroende på marken.

+ Fäst vidjor i botten mellan varje störpar. Värm vidjan och knyt den smalaste änden runt den ena stören. Lägg vidjan i en åtta mellan störparen, tvinna den samtidigt och dra åt hårt.

+ Lägg ut slanorna du ska använda i rad på marken. Då ser du längderna tydligt och kan välja de som passar. Den första slanan i botten mot ett hörn ska vara kort som avståndet mellan de två första störparen. Slana nummer två lägger du ovanpå, den ska slutta litegrann och ta slut vid det andra störparet. Nummer tre är något längre. Fortsätt bygga på med slanor och justera tjocklek och längd på dem så du får ett vackert resultat och lagom lutning. Slanorna ska ligga med botten nedåt – men du kan vända på dem här och där om du tycker det blir snyggare eller bättre.

+ I hörnen sätter du en vidja mellan varje slana. Längs sidorna räcker det att du knyter nästa vidja i knähöjd, och ytterligare en någon meter upp.

+ Vid det översta varvet lägger du slanorna med tjockändan uppåt.

+ Sätt stöd från sidan vid ungefär var sjunde störpar för att förhindra att gärdsgården börjar luta.


Verktyg som är bra att ha

+ Såg och yxa att kapa och vässa med (men såga inte i slanorna utan välj hellre en som är lagom lång, tycker Ulla).

+ Spett att göra hål i marken med och något att knacka ned störarna med.

+ Sekatör för att knipsa grangrenar.


Överjärva gård

Överjärva gård utanför Stockholm är ett utflyktsmål med kafé, naturskola, gårdsbutiker och djur att hälsa på. I höst ger man en kurs i gärdsgårdsbygge genom Vuxenskolan i Stockholm.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!