Hitta godsakerna i din rabatt

Plocka sallat och gräva upp potatis – självklart. Men att ge sig ut bland perennerna i rabatten och börja stoppa knoppar och skott i munnen känns kanske mer ovant. Fast många av våra prydnadsväxter är faktiskt ätbara.

5 augusti 2019 09:01

Örtagården i Tirup utanför Staffanstorp ligger i gassande sol. Det är en av sommarens varmaste dagar och i den här trädgården växer många sol- och värmeälskare. Här frodas förstås timjan, myntor och oregano, alla välkända kryddväxter som vi lärt oss att använda i matlagningen. Men också kärleksört, funkia och daglilja.

Det är så mycket mer än man tror som går att äta i en trädgård, säger trädgårdsmästare Janne Ljungdell. Det gäller bara att ta reda på vad!

Fuchsians frökapslar och humlens tidigaste skott är riktiga delikatesser.

När Janne möter kunder är första frågan om en växt inte sällan ”är den giftig”?

Kunskapen om växter är otroligt dålig i dag, kanske för att vi har kommit så långt bort från naturen. Det är som ordspråket säger: ”Mormor kunde, mor glömde, vi lär”. Kolla i floran eller en bra trädgårdsbok i stället för att fråga på sociala medier, så du får tillförlitlig information.

Gör gröna chips

Naturligtvis ska man inte stoppa något i munnen som är okänt. Det gäller att ta tillbaka förlorad kunskap. Hur många vet till exempel att kvannens stjälkar passar bra tillsammans med rabarber, att bitterkrassingen har en fin pepparrotsmak eller att den färska frökapseln på spanska körveln smakar sötlakrits?

Den som har många dagliljor i sin trädgård kan offra några knoppar till tallriken, kärleksörtens krispiga blad blir god i salladen liksom de allra första späda humleskotten som kan användas som sparris. Och den som är lycklig nog att ha mycket kirskål i sin trädgård kan låta bladen ersätta spenat i pajen men kanske också testa att göra chips på dem, då går det åt fler blad.

Man måste prova, menar Janne som säger sig ha testat att tillaga det mesta i växtväg, faktiskt även sniglar.
Men det var inte värt besväret med sniglarna kan jag säga.

Smakar illa

Hans viktigaste råd till den som vill lära sig mer om en specifik växt är att ta reda på det vetenskapliga namnet.

Det är så irriterande med alla ”hitte-på-namn”, som Coca-colaväxt och olivört. De är nya påfund som bara skapar förvirring och ännu mer okunskap. Med hjälp av växtens vetenskapliga namn och en säker källa kan man upptäcka en helt ny smakvärld, säger Janne.

Hans favorit just nu är en potatisböna, Apios americana, som varken är en potatis eller en böna utan en knölväxt med ärtlika blommor och god smak. Både vacker och nyttig.

I visningsträdgården där han arbetar finns det faktiskt en del växter som man bör undvika. Men giftiga växter smakar ofta illa eller har egenskaper som gör att man inte vill äta dem.

Vi vill gärna att man frågar oss om det som växer här. Vi älskar att berätta om växterna och hur de används. Det allra mesta är inte giftigt, säger Janne.
Vanliga ätliga trädgårdsväxter

Buskar och träd:

+ Aronia, vanlig som prydnadsbuske och häckväxt. Bären är svarta och goda att göra både saft och sylt av. Ska inte förväxlas med bären på liguster som kan ge magbesvär.

+ Gojibär, Lycium barbarum, växer vild i Sverige och heter då bocktörne. Gojibär är produktnamnet för bären som torkas och säljs som hälsoprodukt.

+ Häggmispel, Amelanchier spicata, buske eller litet träd som får fina små frukter på sensommaren.

+ Körsbärskornell, Cornus mas, blommar tidigt och får sedan vackra röda frukter.

Perenna örter:

+ Gode Henriks Målla, Chenopodium bonus-henricus, flerårig målla med ätbara blad och bladstjälkar.

+ Vinterkyndel, Satureja montana, flerårig kryddväxt som blir lite förvedad. Bladen används både färska och torkade.

+ Myskmadra, Galium odoratum, vitblommande marktäckare. I Tyskland blandar man myskmadran med vitt vin och får då en berömd dryck till maj.

Ogräs:

+ Svinmålla eller vitmålla, Chenopodium album, odlades förr som en viktig grönsak. Innehåller massor med C-vitamin. Är släkt med quinoa.

+ Kirskål, Aegopodium podagraria, nästan outrotligt ogräs som gärna kan ätas upp. Leta upp ett recept på spenatpaj och byt ut spenaten mot kirskål.


Kolla upp giftigheten

Den som är osäker på vad som hamnat i magen bör naturligtvis kontakta Giftinformationscentralen för hjälp. På deras hemsida, giftinformation.se, finns det också bilder på en mängd vanliga växter med både vetenskapliga och svenska namn. Det informeras om vilka symptom en växt kan åstadkomma men även helt ofarliga arter som ofta ifrågasätts beskrivs.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Gunnel Carlson/TT