Forskare larmar: Klimatkaos närmare än väntat

Jorden är varmare än vad som någonsin uppmätts – och smältande glaciärer kan orsaka klimatkaos snabbare än väntat.

Det varnar forskare för i flera nya larmrapporter om klimatet.

7 februari 2019 07:17

De fyra senaste åren har varit de varmaste på jorden sedan mätningarna började 1850, konstaterar Världsmeteorologiska organisationen (WMO).

"De 20 varmaste åren som uppmätts har varit under de senaste 22 åren. Temperaturhöjningarna de senaste fyra åren har varit exceptionell, både på land och i haven", säger WMO:s generalsekretare Petteri Taalas i ett pressmeddelande.

Sedan 1880 har jordens genomsnittliga yttemperatur höjts med runt en grad Celsius, rapporterar USA:s rymdstyrelse Nasa. I fjol var den globala medeltemperaturen 0,8 grader högre än genomsnittet åren 1951–1980.

Uppvärmningen beror till stor del på ökade utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser i atmosfären, orsakade av människan.

"Temperaturer är bara en del av det. Extremt väder som slår hårt påverkade många länder och miljoner människor, med förödande följder för ekonomier och ekosystem under 2018", säger Petteri Taalas.

Tillfällig risk

2019 har inte börjat lovande. Australien genomlevde den varmaste januarimånaden som någonsin uppmätts – och i Storbritannien spår den nationella vädertjänsten Met office att de kommande åren blir minst lika varma som 2015–2018.

Genom att titta på enskilda år i prognosen kan vi för första gången se att det finns en tillfällig risk – och jag upprepar att den är tillfällig – att överskrida den helt avgörande 1,5-graderströskeln som sattes i Parisavtalet, säger Adam Scaife, chef för långtidsprognoserna på Met office, till BBC News.

I en annan rapport larmar forskare om att de smältande isarna på Grönland och Antarktis riskerar att ställa till med klimatkaos snabbare än man tidigare trott. Konsekvenserna kan bli extremare väder och ett instabilare klimat redan inom några årtionden.

Enligt våra modeller kommer det här smältvattnet att orsaka betydande störningar i havsströmmarna och ändra nivåerna av uppvärmningen runt om i världen, säger rapportens huvudförfattare Nicholas Golledge, forskare vid Antarctic research centre vid Victoriauniversitetet i Nya Zeeland, till nyhetsbyrån AFP.

"Kaotiskt klimat"

När tusentals miljoner ton smältvatten rinner ut i världshaven från de smältande isarna på Grönland och Antarktis försvagas strömmarna som för med sig kallt vatten söderut och trycker upp varmare vatten mot ytan, konstaterar forskarna i rapporten, som publicerats i tidskriften Nature.

De flesta studier som gjorts om de smältande isarna fokuserar på hur snabbt de smälter och hur mycket jordens temperaturer kan stiga innan de försvinner helt. Mindre forskning finns om hur själva smältvattnet påverkar klimatet.

De storskaliga förändringarna vi ser i våra simuleringar bidrar till ett mer kaotiskt klimat med mer extrema väderförhållanden och fler värmeböljor, säger Natalya Gomez, medförfattare till rapporten och klimatforskare vid McGill-universitetet i Kanada, till AFP.

I mitten av det innevarande seklet kommer smältvattnet från Grönlands glaciärer att ha orsakat märkbara störningar av Atlantens havsströmmar, som redan visar tecken att sakta ned, skriver forskarna.

Fakta: Kan höja haven med 58 meter

Den nya studien om isarna på Antarktis och Grönland är gjord utifrån mycket detaljerade simuleringar och satellitobservationer av isarnas förändringar sedan 2010.

Ett troligt resultat av försvagade havsströmmar i Atlanten är högre temperaturer i bland annat Arktis och östra Kanada, och lägre temperaturer i nordvästra Europa och längs Nordamerikas östkust.

Antarktis och Grönlands istäcken är upp till tre kilometer tjocka och innehåller över två tredjedelar av jordens sötvatten – tillräckligt mycket för att höja de globala havsvattennivåerna med 58 meter (Antarktis) och sju meter (Grönland).

Källa: AFP


Fakta: Näst intill omöjlig uppgift

Vid klimatmötet i Paris 2015 (COP21) beslutade de deltagande länderna om ett nytt klimatavtal om den globala temperaturhöjningen. Enligt avtalet, ratificerat i november 2016, åtar sig länderna att vart femte år skärpa sina planer för utsläpp av växthusgaser och att hålla höjd av den globala medeltemperaturen väl under två grader, med sikte på att den ska stanna runt 1,5 grader, vilket kallas för 1,5-gradersmålet.

Om världen blir 1,5 grader varmare väntas den genomsnittliga temperaturhöjningen i Sverige bli ännu högre. 1,5–2 grader varmare på sommaren och under vintern så mycket som 2–3 grader.

Just nu säger prognoserna att världen är på väg mot en temperaturhöjning på 3 till 3,5 grader fram till år 2100. För att klara 1,5-gradersmålet måste de globala växthusgasutsläppen halveras till år 2030, vilket ses som en näst intill omöjlig uppgift.

2018 blev världens koldioxidutsläpp högre än någonsin tidigare. De sammanlagda utsläppen av koldioxid i atmosfären väntades sluta på rekordhöga 37,1 miljarder ton.

Källa: FN, Global Carbon Project, SMHI, Världsmeteorologiska organisationen, Lunds universitet, COP24

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Johannes Cleris/TT