Finspång Maria Albertsson har arbetat som läkare sedan 1981 då grundutbildningen var klar vid Lunds universitet. För ungefär 10 år sedan rekryterades hon till Linköpings universitetssjukhus från Lund.

”Jag har arbetat med cancer i hela mitt liv”, sa Maria Albertsson till mig när vi träffades på hennes mottagningsrum på universitetssjukhuset en dag tidigare i höstas. Hennes specialitet är cancer i tarmen ”hela vägen uppifrån och ner”. En av alla de patienter hon behandlat/behandlar är Per-Erik Störe från Finspång. Störe fick sitt cancerbesked på senhösten 2017.

”Han är en oerhört kreativ människa och en fantastisk person som alltid har något på gång. Du har ju inte tid att vara sjuk, sa jag åt honom någon av de första gångerna vi träffades”, berättade Maria för mig.

Utöver att vara professor i onkologi/cancersjukdomar och överläkare i Linköping så har Maria Albertsson även utbildat sig till psykoterapeut. Hon vill ”behandla hela människan och se till både kropp och själ”.

Jag frågar henne om attityden till sin sjukdom och till behandlingen kan påverka behandlingsresultatet?

”Jag tror att så måste det vara. Alla är vi olika personer, var och en är unik och de strategier och attityder vi väljer är viktiga delar i kampen mot sjukdomen och ger kraft och ork att kämpa vidare och att förhoppningsvis vinna kampen”, svarade Maria.

I mars 2016 fick Maria Albertsson Tarmcancerpriset som delas ut av patientföreningarna Mag- och Tarmförbundet och ILCO Tarm– uro– och stomifo?rbundet. Juryns motivering var denna: ”Maria Albertsson är cancerläkaren som ihärdigt arbetar för att äldre patienter med spridd tarmcancer ska få den vård de behöver, även om utsikterna är dåliga och trots att tidigare besked från vården varit nedslående. Maria Albertsson hävdar att patienter med spridd tarmcancer ofta förbises inom sjukvården, trots att de med rätt behandling kan ges längre liv med bättre livskvalitet än vad som i dag är fallet.”

Prisjuryns ord om Maria Albertssons ”ihärdiga arbete” för att de förbisedda patienterna ska bli sedda; de orden genomsyrar verkligen vårt samtal.

”Cancer är en folksjukdom idag. Var tredje person drabbas. De tre vanligaste är bröst- prostata- och tarmcancer. Men det finns stora och orättvisa skillnader mellan de olika cancerslagen. Forskningsanslagen är betydligt större till bröst- och prostatacancer och samma sak med uppmärksamheten i media. Det är som om det finns något ”skämmigt” och undangömt med tarmcancer, kanske hänger det ihop med att cancer långt ner i tarmsystemet kan leda till att det måste läggas upp en stomi - påse på magen?”, diskuterade Maria Albertsson.

Maria känner stor ”glädje” över att ha arbetat inom cancervården alla dessa år.

”Allt har blivit så mycket bättre. Först och främst naturligtvis behandlingsresultaten. I dag kan 30 procent av de som har spridd tarmcancer bli helt friska. För många andra som insjuknar i hög ålder kan cancer behandlas som en kronisk sjukdom. När jag började som läkare fanns det inget att göra när vi fick in dessa cancerpatienter. Det var bara att smärtlindra i väntan på döden”, sa Maria Albertsson.

Mycket återstår dock att göra för att tarmcancerpatienter ska behandlas rättvist i vården.

”En mycket viktig sak gäller vilka undersökningar som ska göras när tarmcancer konstaterats. Det finns rekommendationer om vilka prov och analyser som bör göras, men till skillnad från andra cancersjukdomar så är proven och analyserna inte obligatoriska. Vilket leder till lidande och till för tidig död för många patienter,”, sa Maria Albertsson. Hon kommer till Cancergalan i Risinge 20 oktober.

”Jag har lovat Per-Erik att säga några ord. Det ska bli mig en glädje och en ära att kunna bidra till ökad uppmärksamhet för tarmcancer!”