Rätt att uppvärdera praktiska färdigheter

Yrkesutbildning2021-08-04 06:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Säga vad man vill om Liberalerna, men de är minsann flitiga. I går skrev Nyamko Sabuni med flera på DN-debatt att det är dags att uppvärdera de praktiska färdigheterna. Och de passade på att ge andra en rejäl känga: "Under alltför lång tid har politiker främst till vänster sett ner på praktisk kunskap."

Det är bäst att börja med; jag har under flera år haft regeringens uppdrag att utreda gymnasieskolan och vuxenutbildningen och får väl därför ses som något av en part i målet. Men när det är sagt, jag tycker att Liberalerna har en viktig poäng och jag känner mig träffad av kängan. Under hela mitt politiska liv har jag arbetat för att göra högskolan och universiteten tillgängliga för fler. Försökt bidra till att fler läser vidare. Allt i syfte att stärka svensk konkurrenskraft och att öppna högre utbildning för alla studiebegåvade, oavsett bakgrund. Samtidigt inser jag att vi har en märklig syn på praktiska färdigheter. Det är som om uppvärderingen av teoretisk utbildning har gett en motsvarande nedvärdering av praktisk. Alltså är jag i högsta grad självkritisk. 

Däremot hänger jag bara delvis med när Liberalerna kommer till förslagen. Ja, det är förnuftigt med kortare yrkesutbildningar för dem som behöver en rakare väg till arbetslivet. Samtidigt gäller det som sagt att höja statusen på yrkesutbildningar generellt. Och då är det inte säkert att kortare utbildningar med mindre kunskapsinnehåll är den enda vägen. 

Historien kan ge oss en viss vägledning. Åren före 2011 års gymnasiereform var det mer än varannan elev som valde ett yrkesinriktat program. Då gav en sådan utbildning både en yrkeskompetens och en grundläggande behörighet att läsa vidare på högskolan. 2011 års reform innehöll en rad förändringar, och den kanske viktigaste i sammanhanget var att det i fortsättningen krävdes extra kurser för att få den grundläggande behörigheten. Följden blev att framför allt elever med hyfsade betyg valde bort de yrkesinriktade programmen. Andelen elever som valde yrkesprogrammen sjönk till under 40 procent. 

Liberalerna och andra som stod bakom reformen ville göra yrkesprogrammen mer tillgängliga och därmed mer populära. Resultatet blev precis tvärtom. Och som bekant, det är alltid resultaten som räknas. 

Mot den här bakgrunden har näringslivets organisationer länge krävt att den allmänna behörigheten ska återinföras. Alltså finns det skäl till självkritik både till höger och vänster och om all självkritik läggs ihop kan det nog bli riktigt bra.