Vi lever i en ekonomisk undantagstid. Vårbudgeten som regeringens presenterade på torsdagen har bara i år föregåtts av sex olika ändringsbudgetar där ett stort antal miljarder kronor har fördelats ut till olika pandemidrabbade krishärdar i samhället. Den senaste ändringsbudgeten som nyligen lämnades till riksdagen innehöll förlängda krisstöd till företag, förstärkningar av socialförstärkningarna och stöd till kultur och idrott. Den innehöll enligt regeringen satsningar på runt 23 miljarder kronor. Ovanpå detta kommer nu ytterligare ungefär 22 miljarder kronor i vårbudgeten. Den ekonomiska undantagstiden lär fortsätta ännu något år. Och ekonomin kommer att påverkas under flera år framåt.
Det är ingen större vits med att kommentera de enskilda utgiftsposterna i de två senaste ändringsbudgetarna. Lejonparten av kostnaderna är pandemirelaterade och det är ju som det är med den saken. Ute i många olika verksamheter noteras det säkert med glädje eller besvikelse hur mycket eller lite som regeringen höjt anslagen. 90 miljoner till solceller eller 250 miljoner kronor till rättsstatens myndigheter eller 780 miljoner kronor att dela på för kommuner som genomför kombinerade språk- och arbetsträningsutbildningar är emellertid inte så mycket att tala om i det stora hela. Det rullar varje år hundratals miljarder kronor ute i de offentliga verksamheterna. Extra anslag på marginalen är säkert välkomna men de stora pengarna och de stora verksamheterna finns redan på plats. Det är där ute i de befintliga verksamheterna som det avgörs hur det går för det offentliga Sverige.
Vårbudgetpropositionens riktlinjekapitel bjuder däremot på intressant, kunskapsrik och förtroendeingivande läsning. Probleminsikten är rak och tydlig. Regeringen skriver: "Pandemin medför stora påfrestningar på samhället. Brister i Sveriges välfärd har synliggjorts, bland annat inom äldreomsorgen. Skolstängningar och distansundervisning riskerar att ha en negativ påverkan på elevers lärande och hälsa. Även på arbetsmarknaden är läget allvarligt. Människor som redan före pandemin hade en svag anknytning till arbetsmarknaden riskerar att fastna i långvarig arbetslöshet. En tudelning har vuxit fram i näringslivet." Regeringens riktning ur problemen är också rak och tydlig. Finansminister Magdalena Andersson vill så fort det går ta Sverige ut ur undantagstidens skuldsättning och underskottgenom arbete, företagande, kunskap, ordning och balans i ekonomin. Det känns tryggt och klokt.