Innan sommaren presenterades EU:s skogsstrategi. I många fall är det bra med gemensamma strategier, men här barkar det fullständigt åt skogen. Vi ser främst tre allvarliga problem med strategin. Det mest alarmerande är att EU är inne på ett område där man saknar befogenhet. Vi har både i EU:s miljösatsning ”gröna given” och i Parisavtalet kommit överens om att vi har ett gemensamt ansvar för både klimat och miljö och att gemensamma mål behövs. Här använder EU-kommissionen miljömålen som en ursäkt att likafullt detaljreglera den svenska skogen. Att hitta en nivå för gemensam lagstiftning när alla EU-länder ser så pass olika ut är i praktiken omöjligt.
Ett exempel som skulle slå hårt mot Sverige är förslag om att begränsa eller helt stoppa avverkning i vissa områden. Vi behöver skydda skog, men vilken skog som ska skyddas beslutar vi bäst om i Sverige utifrån lokal kunskap och förutsättningar.
För det andra adresseras knappt skogens möjligheter ur ett miljöperspektiv. Biobaserade produkter från skogen är en del av lösningen på den klimatutmaning vi står inför, inte en del av problemet. Trä binder kol både när det växer och används. När man bygger med trä ersätter man dessutom andra material som framställs med betydligt större påfrestning på miljön. Trä är dessutom lättare och kräver mindre transporter. En förståelse för vikten av att använda hela trädet saknas helt i strategin. Innovation med trä, i allt från mat till kläder, är en viktig del i att minska vårt klimatavtryck.
Det tredje problemet är att strategin ger felaktiga signaler till svensk skogsindustri och de som arbetar i den. EU:s besked är tydligt – skog ska bevaras. Blir det verklighet hotas många svenska arbetstillfällen och klimatarbetet försvåras. Idag sysselsätter skogsindustrin över hundratusen personer. Det är arbeten som finns där de behövs som mest, i landets mer glesbefolkade orter.
Det räcker inte att skogen ger arbetstillfällen, de behövs hållbara arbetsvillkor för alla anställda i skogsindustrin. Liksom EU:s jordbrukspolitik nyligen satt större fokus på schyssta arbetsförhållanden borde skogsstrategin innehålla förslag på att skärpa upp EU-regler för att förhindra och få bort oseriöst företagande. Tiden att ta i trä och hoppas på det bästa är förbi. Vi behöver se skogens möjligheter att ytterligare bidra till klimatarbetet, inte en strategi som detaljreglerar och hindrar hållbart skogsbruk.
