Ett slag i ansiktet på oss synskadade

Tänk dig själv att du tar dig till Norrköpings resecentrum med din vita käpp. Du har tränat in vägarna på stationen och har koll på hur perrongerna ser ut och hur du ska gå för att komma dit.

Järnvägsstationen i Norrköping kan bli en betydligt mer besvärlig plats för synskadade befarar dagens debattör.

Järnvägsstationen i Norrköping kan bli en betydligt mer besvärlig plats för synskadade befarar dagens debattör.

Foto: Thomas Möller

Debatt2021-11-19 09:55
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Tågutropen vid ordinarie trafik är sedan flera år tillbaka borta på de flesta av landets järnvägsstationer, men nu tystnar även utropen på de resterande 86 stationerna, däribland Norrköpings och Linköpings stationer. Detta gäller redan från och med inledningen av den här veckan;; måndagen den 15 november.

Det är ett slag i ansiktet för oss som försöker resa kollektivt med en synnedsättning. Utropen informerar oss om på vilken plats och vilken tid tåget avgår. Det blir en trygghet för oss när vi ska resa.

Beslutet är fattat av Trafikverket. Det baseras på att mängden tåg som trafikerar järnvägen har ökat och att utropen nu bara ska ge information vid trafikstörningar. Trafikverket säger även att ”vi gör förändringen för att det ska bli tydligare för resenärerna”. Det kan vi konstatera att det inte blir för personer med synnedsättning. 

Trafikverket menar även att de flesta resenärer använder andra källor än utropen för att veta var de ska ta vägen på stationen, exempelvis appar, webbsidor eller så kallade pratorer, men detta är felaktigt, menar vi på Synskadades riksförbund Östergötland. Särskilt gäller det äldre personer, som har svårt att hantera webbsidor eller appar och helt förlitar sig på hörseln när de reser.

Också en Instagramundersökning av TV4 visar att 74 procent av deras tittare tycker att det är en dålig idé att utropen tas bort, 26 procent tycker att det är bra att utropen tas bort på tågstationerna.

Tänk dig själv att du tar dig till exempelvis Linköpings resecentrum med din vita käpp. Du har tränat in vägarna på stationen och har koll på hur perrongerna ser ut och hur du ska gå för att komma dit. Först gäller det att hitta trappan vid spår 1, ta dig ner för trappan, följa stenmuren i tunneln tills du hör och känner nästa uppgång. Där ska du upp för att hamna på spår 2 och 3, men efter det?

Du står vid spår 2 och ett tåg rullar in. Osäkerheten i om det faktiskt är ditt tåg eller inte infinner sig, för det kan ju vara ett tåg som går före ditt tåg, eller så är det ditt tåg. Du ställs inför valet att chansa, inte chansa eller fråga en medresenär. Hade tågutropen varit igång hade du med lätthet hört att ”Östgötapendeln, mot Linghem, Kimstad, Norrköping, inkommer strax till spår 2”. Då hade du genast känt dig betydligt säkrare på ditt kollektiva resande.

Det finns redan som det är idag många hinder för synskadade ute i samhället. De slopade tågutropen gör inte tillvaron lättare för synskadade människor.
Det finns redan som det är idag många hinder för synskadade ute i samhället. De slopade tågutropen gör inte tillvaron lättare för synskadade människor.