Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Ger ansikten åt det fattiga folket

Nationalikonen Dan Andersson har blivit flitigt tolkad i toner de senaste åren. Men färre har vågat sig på att ge ansikten åt det fattiga folket i diktarens värld. Det gör tecknaren Christer Sööder i Norrköping i en serie akvareller som ska ställas ut i Ludvika.

Christer Sööder.

Christer Sööder.

Foto: Robert Svensson

NORRKÖPING2008-10-14 03:00
Det var inte förrän i vuxen ålder som Christer Sööder kom i kontakt med Dan Andersson författarskap. - Jag har ingen sån bakgrund. I det hem jag växte upp fanns bara en bok. Men i mitten av 60-talet hörde jag någon läsa Dan Anderssons dikt om haren Sizzi i radion, och då gick jag och köpte mitt livs första diktsamling, den är alldeles sönderläst idag. Det finns ett vemod, något tungt och sorgset hos honom som jag gillar. I dag är Christer Sööders ateljé fylld av 32 akvareller som illustrerar olika dikter, bland andra "Till min syster", "En spelmans jordafärd" och "Den röda rosen". Tog flera år
De ska ställas ut i Ludvika nästa sommar, troligen under titeln "Tecknade kväden: En hyllning till det fattiga folket". Några målningar ska visas på Dan Anderssonmuseet, men eftersom alla inte ryms visas de även i större utställningslokaler i samband med Dan Andersson-veckan. Idén att gestalta människorna i favoritpoetens dikter har funnits länge och det har tagit ett par år att få bildsviten klar. - Jag har nog inte varit mogen att göra det här förrän nu, eftersom det tar sin tid att göra. Sedan är det lite känsligt också. Dan Andersson är den författare som betytt mest för mig. Jag har knappt varit däruppe i finnmarkerna, men en mosse eller skog ser ju likadana ut överallt. - Sedan är det inte så vanligt att någon vågar sig på att göra porträtt, och ritar Gunnar Vägman som jag gjort - när det inte är troligt att det stämmer med hur han såg ut. - Samtidigt känns det bra att jag inte varit där. Jag tror att bilderna hade färgats av berättelser eller fotografier och annat som folk kanske vill visa. Nu har jag gjort dem precis som jag själv vill.Bilder vävs ihop
Akvarellerna är dova men distinkta med välgenomtänkta kompositioner där flera bilder vävs ihop. Motiven växlar mellan porträtt, texter ur dikterna och landskap. - Jag är lite petig av mig, och tycker om människor och detaljer. Manéret är detsamma som jag använde på Östnytt, med flera bilder i en och samma bild, säger Christer och visar inte mindre än fem olika bilder i "En ballad till mor".Nyhetstecknare
Christer Sööder flyttade till Norrköping 1981 när han fick jobb som nyhetstecknare på Sveriges Television. Han kom från skiftarbete på Electrolux i Motala. - När jag svängde in vid Klockaretorpet stod jag och väntade utanför tv-huset. Då var det på gränsen att jag vände tillbaka. Törs jag gå in? tänkte jag. Det kändes konstigt. Därinne var Bengt Nordlund den första jag träffade på och det första jag frågade var var stämpelklockan fanns. Tecknat har Christer Söder gjort sedan han var 15 år. Under åren på Electrolux tecknade han på fritiden åt bland andra Corren och Folkbladet Östgöten. Många av de tecknare han själv gillar har också en bakgrund som tidningstecknare till exempel Albert Engström, Eric Palmquist och Gunnar Brusewitz. Idag syns Christers humoristiska teckningar bland annat i tidningen Jakt.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!