Där tomheten regerar
Drogen "Hillbilly heroin" har ett strypgrepp om S:t Charles i Virginia, USA. Fotografen Hanna Modigh har dokumenterat livet i den gudsförgätna staden där tomheten regerar.
Foto: Fotograf saknas!
S:t Charles är omgiven av ett vackert landskap, där det ligger vid bergskedjan Appalacherna. Den höga luftfuktigheten ger en svepande dimma och skapar ett intryck av att der ryker om bergen - "Smokey mountains".Men fotografen Hanna Modigh, var inte ute efter storslagna naturen.- Jag sökte en stämning och hittade den i S:t Charles med sin fattigdom och gamla traditioner. Staden har en otroligt hög arbetslöshet, säger hon.En gång i tiden var staden levande. Det fanns gott om jobb i de tio kolgruvorna, men på 60-talet vände utvecklingen och en efter en började gruvorna läggas ned.Idag finns bara två kvar och staden präglas av fattigdom, brottslighet och missbruk. Här är drogen oxycontin vanligast i hela USA. Det är ett smärtstillande och beroendeframkallande preparat som fått smeknamnet "hillbilly heroin". I koncentrerade mängder får den känslorna att domna.- Det jag vill förmedla med mina bilder är den känsla av vaakum och tidslöshet som jag upplevde under min tid där. Det är inte fokus på fattigdomen, drogerna eller samhällsproblemen. Sprickan i själen är viktigare än den på väggen. Jag vill att folk ska bli utmattad av att se dessa innestängda känslor."Fattade inte varför"
Under två månader fotograferade Hanna i S:t Charles hösten 2006. Till en början möttes hon av staket, vakthundar och misstänksamhet.- De ifrågasatte att jag var där, några trodde till och med att jag var undercoveragent. I början dolde drogerna för mig. De fattade inte alls varför jag ville fotografera där.Men när hemmen väl öppnade sig för henne kände hon en stor gästvändlighet. Och dessa människor tittar på museibesökarna från väggarna, många med tomma och uttryckslösa blickar.- Som fotograf tyckte jag det var svårt när ingen visade känslor, men på ett sätt finns en skönhet i smärtan som gör det lite lättare att ta till sig den.- Nej, och därför var det var svårt att vara där. Man är van vid att folk har drömmar och planer, men de jag träffade hade inte det. Det var sorgligt. Men man får inte glömma att de som bor där har bott i generationer, det fanns en stark känsla av samhörighet. Många vågar nog inte lämna staden.Bildspråket i det 20-tal bilder som visas på Hyllan genomsyras av en medveten enkelhet.- Jag valde bort det typiskt fotojournalistiska och dynamiska med vidvinkel och linjer. Jag ville ha enkla bilder, statiska, tagna rätt upp och ner.Tillbaka till USA
"Hillbilly heroin, honey" är Hanna Modighs första egna utställning. Men tillsammans med andra fotostudenter på Nordens fotoskola Biskops-Arnö har hon tidigare ställt ut bilder från Slovenien.Till vardags arbetar hon för närvarande som fotograf på Stockholmstidningen Mitt i. Till våren hoppas hon göra en ny fotoresa till USA.- Det är väldigt ensamt att arbeta i egna projekt och vill gärna kombinera det med dagspress. Jag tycker om gemenskapen på en redaktion och att komma till jobbet utan att veta vad man blir utskickad på. Men det är sällan man verkligen får känna något. Därför behöver jag projekten. Man måste få känna, det är då man vet att man lever.
Så jobbar vi med nyheter