Det första som slår en när man kommer in i galleriet är den stora röda, glödande målningen "Mark av järnoxid".

Ann-Mari Tamminen Meuller, 71, bor i Norrköping. Hon är ursprungligen från Finland, men uppvuxen i Bergslagsområdet, i södra Dalarna.

Utställningen heter "Slaggsten och järnoxid. Ode till ett landskap".

Artikelbild

| Intensiva, mättade färger.

Ann-Mari Tamminen Meuller växte upp på en liten ort nordväst om Ludvika, Stollberg, som förr hette Väster Silvberg, då man bröt silver i gruvan där.

Bergslagen är ett gruvrikt område, och bergslagsstenen, den blåa och gröna slaggstenen, är en vacker biprodukt från järnframställningen förr, i masugnarna.

Dan Anderssons landskap, med skogarna, bergen och sjöarna, har också format Ann-Mari Tamminen Meuller.

Förr målade hon mer föreställande, landskap, nu har det landat i abstrakta akrylmålningar, i mättade färger, dovt grönt, blått och rött, gärna i flera lager. Hon talar om färgskalan hos järnoxiden, som löper från det gula, över det röda, till det bruna och nästan svarta, och jordfärger som ockra och umbra.

Artikelbild

| Slaggsten.

Hon tycker om akrylfärgen, "ett snabbt medium".

– Jag tycker om att måla snabbt, helst inte tänka så mycket. Akryl är bra, för man kan måla över och gnugga bort.

Titlarna på målningarna och objekten är poetiska, som "Lilla Blå", "Bergets eko", "Så mörk var himlen", "Liten sång i det tysta", och så, hämtat från Dan Andersson, "Svart smyger natten".

Ann-Mari Tamminen Meuller är sparsam med separatutställningar. Den senaste var 2007, också på Kronan.

Vernissage är det i dag, lördag.