Musik
ALE MÖLLER TRIO
Plats: Crescendo
Datum: 6 november
I brist på bättre namn, så kallas musiken som Ale Möller spelar, världsmusik. Ok, jag kan gå med på det, för här finns traditionell folkmusik, rock, visa, jazz, funk och ytterligare en del som bara är Ales alldeles egna unika musik.
– Vi ska spela musik inifrån huvet på en gammal gubbe, sa Ale Möller och sedan var festen igång på onsdagskvällen.
Ale Möllers musik är en kraftfull mix. Rytmerna mellan de olika instrumenten skaver och försöker hitta en gemensam nämnare. De stannar upp, lyssnar, testar och hittar något som tilltalar och till slut blir ett kitt mellan de olika beståndsdelarna. Men kittet är bara just så starkt att man inte går vilse. Och han har hela tiden direktkontakt med sina medmusiker.
Ofta börjar det som en spelmanslåt. Som ”Timas Hans Polska”, som sakta förvandlades till Doors-låten ”When you´re strange” av Jim Morrison. I Ale Möller musikaliska värld är inget vad det verkar vara. Allt kan ta formen av något förföriskt, inställsamt och lockande. Jag kan ge mig katten på att Ale har bockfot och svans! ”Kärleks-schottis” började som just det, en schottis, för att sedan anta formen av en reggae och jag tror att Peps smög där i skuggorna.
Mats Öberg verkar inte ha några begränsningar vid klaviaturen. Vänsterhanden sköter obehindrat basgångar som en basist hade fått kämpa med, samtidigt som högerhanden improviserar till synes helt fritt kring någon av Ales många flöjter eller Mandola (en variant av mandolin). Och det är kaxigt, innerligt och kärleksfullt och han ger stöd till Ale.
Kring detta så väver slagverkaren OCH gitarristen Olle Linder rytmer som verkar hämtade från botten av trions musikbag.
I botten finns Ales fostran i den traditionella jazzen och swingmusiken. Därför blir jag inte förvånad när han plockar fram sin pocketcornet och framför Hoagy Carmichaels ”The nearness of you”. Här går jag ner för räkning! Det må ha tekniska brister, visst, men kärleken till musiken och livet däckar mig helt. Gamla ”St. James Infirmary” kokar i funkrytmer som ”Earth Wind and Fire” hade avundats dom.
Likt en naturkraft uppenbarar sig Ale Möller Trio och jag hör fortfarande deras ”Doctor Aman”, en grekisk blues med tungt beat av häxdoktorn Olle Linder, Ales blåtonade mandola och Mats Öbergs basgångar!
